Arbetet behandlar Göteborgs södra skärgård med en särskild fokusering på den centrala ön, Styrsö. Här lever cirka 1 440 personer året runt och tvärtemot de flesta andra bebodda småöarna längs västkusten sker här en stadig folkökning. Många stadsbor fattar tycke för skärgårdslivet med en lugn miljö, ett fritt landskap men också en avskildhet som begränsar invånarens aktiviteter. Den stora anledningen till detta är att ön inte har någon fast land- förbindelse och öbons vardag styrs till stor del av passagerarbåtarnas turlistor. Då det i dagens moderna samhälle råder en ständig strävan efter att all service skall finnas så lättillgänglig för människan som det någonsin är möjligt söker detta arbetet efter svaret på frågeställningen: Varför bor eller bosätter man sig på en ö i dagens moderna samhälle? För att kunna besvara denna fråga måste arbetet inledas med att studera och förstå hur dagens samhällsstruktur ser ut och vad människan söker efter. Här ingår bland andra begrepp som regional identitet och livskvalitet. Den inledande frågeställningen blir därför: Vad innebär begreppen livsform och livskvalitet, regional identitet samt platsbegreppet för livet på en skärgårdsö? Vilka kopplingar finns mellan de olika begreppens betydelse och styrsöbornas egna tankar om livet på ön? De intervjuade i detta arbete talar mycket om miljön och livskvalitet är ett viktigt begrepp för öborna. Många som är uppvuxna på Styrsö har skaffat sig en stark regional identitet och kan inte tänka sig att flytta till ett mera tätbefolkad område med mycket trafik och ett högt vardagstempo. De som är inflyttade söker ofta efter en specifik livsform där en utpräglad livskvalitet får lov att spela en stor roll. Livsmiljö och livsstil är viktiga beståndsdelar i vardagslivet. Livsformen på Styrsö har ändrats mycket på bara några årtionden och den fiskenäring som förr var livsnerven i samhället saknar idag helt sin betydelse. Med hjälp av de ökade möjligheterna att pendla till och från fastlandet som växte fram under slutet av 1970-talet såg många chansen att få lov att bo i skärgården året runt och samtidigt arbeta kvar på fastlandet i Göteborgsregionen. Även om avståndet inte är stort så är pendlingen mycket tidskrävande och det är inte helt oproblematiskt att vara öbo. Få arbetstillfällen finns på ön men med hjälp av dagens moderna teknologi finns möjligheter att till stor del arbeta på distans och på så sätt klara av att bo på Styrsö trots det avskilda läget. Ett intressant tillstånd som råder på ön är det som handlar om mötet mellan den inflyttade och den som bott på Styrsö i hela sitt liv. Fenomenet ”vi” och ”dom” gör sig påmint här, många åsikter och känslor finns bland invånarna på ön och meningarna går isär. Denna fråga tas också upp. I arbetet behandlas även begrepp som välbefinnandeskalan, det objektiva och subjektiva förhållandet, mikronivå och makronivå samt pull- och pushfaktorer. Att det inte finns något enkelt svar på frågeställningarna är uppenbart men i arbetet görs en analys om ämnet och en slutsats om varför man vill bosätta sig på en ö presenteras.