Change search
CiteExportLink to record
Permanent link

Direct link
Cite
Citation style
  • apa
  • harvard1
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Other style
More styles
Language
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Other locale
More languages
Output format
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf
Turismföretag i södra Thailand - en kvalitativ studie av småföretagare och deras situation
2005 (Swedish)Independent thesis Basic level (degree of Bachelor)Student thesis
Abstract [sv]

Att resa och att få uppleva nya platser är något som människor har gjort i alla tider. Idag är det mer populärt än någonsin och turismen räknas till världens största industri. Thailand var det land i Sydostasien som tidigast utvecklade turism i stor skala och har lyckats hålla sin popularitet i över 20 år. Syftet men denna uppsats är dels att undersöka hur småföretagares situation i södra Thailand ser ut. Men även att få fram deras allmänna uppfattning om turismföretagande och slutligen även se vilka idéer småföretagarna har om framtiden. Frågeställningarna blev, utifrån bakgrunden och syftet; Vilken påverkan har de thailändska myndigheterna på småföretag som verkar inom turismen i södra Thailand? På vilket sätt samarbetar dessa småföretag med varandra? Vilka skillnader ser företagarna mellan turismföretag med olika storlek och härkomst? Hur ser företagarna på en framtida utveckling för området där de verkar? Avgränsningen blev de två provinser i Thailand som ligger längst söderut, där fem orter valdes ut som utgångspunkt för uppsatsen. Som metod valdes kvalitativ, där empiridelen utgår från intervjuer. Teoridelen tar upp begrepp som dels handlar om rent turistiska begrepp som klimat, destination, sociala-, kulturella- samt miljökonsekvenser. Men även mer turism- ekonomiska teorier tas upp som; statlig stimulans, agglomeration, utbyte, företagstyper, små- och utländsk företagsamhet, ekonomiska konsekvenser, områdesvärde, utvecklingsstrategier, planering samt resurser och konsumtion. Arbetets empiriska del består av två delar, där den första tar upp turismen i landet samt regionen jag studerat. Medan den andra delen består av intervjuer med turismföretagare samt anställda på T.A.T:s kontor. I analysen återknyts de mönster och resultat som framkommit i empiridelen med den teori som presenterats i studien. I studiens sista del redogörs för de slutsatser som arbetet lett fram till. Här framkommer det att företagarna inte får någon hjälp alls från staten när de börjar med en turismverksamhet. Däremot skulle företagarna gärna vilja ha både ekonomisk hjälp och se att de kunde få stöd i sitt arbete. Från T.A.T anser företagarna däremot att de kan få hjälp, då främst med att registrera sitt företag. Men T.A.T hjälper dem också med att bl.a. ge ut information och broschyrer om deras företag till turister. T.A.T anser själva att deras främst uppgift är att marknadsföra regionen. När det gäller de restriktioner som företagarna känner till så är det dels sådana som är typiska för deras typ av företag. Som att boendeföretagen måste följa vissa byggregler och att utflykts- och dykföretag måste följa regler satta utifrån säkerhets- och miljösynpunkt. Mer allmänna regler som kom upp var förbud att driva företag i vissa miljöer, att mark måste hyras från staten och att det är strängt förbjudet för företag att verka med prostitution. För att få reda på vad som händer andra företag är det vanligaste att man pratar med varandra, samt att man får information via hörsägen, möten eller tidning. De sätt företagen samarbetar med varandra är främst genom att byta broschyrer, hjälpa varandra på olika sätt och rekommendera varandras företag. De flesta företagare kände att de tillhörde ett lokalt nätverk. De skillnader som togs upp mellan små och stora företag var en mängd. Det som kan ses som negativt för storföretag är främst att det är svårt att ha kontroll på många anställda och organisera en stor verksamhet. Negativt för småföretag kan däremot vara att de har begränsade resurser, ett mindre kontaktnät, högre kostnader och lättare blir utkonkurrerade. Nackdelar som utländska företagare kan ha gentemot inhemska är bl.a. att de har ett mindre kontaktnät, har det svårare att hitta bra arbetskraft och måste anpassa sig till landets seder och bruk De inhemska företagarnas nackdelar kan vara att de ofta är sämre på engelska, har annan kultur än turisterna och inte är lika psykiskt starka. Företagarna hade främst miljön i åtanke när de fick uttrycka sina synpunkter om regionens utveckling. De ville att denna skulle bevaras bättre och att ekonomin inte ska vara styrande. De kom fram åsikter från vissa att det bör byggas i lugnare tempo och utbyggnad av turistfaciliteter inte alltid är positivt då det ofta innebär oljud och gör området skitigt. Medan andra ville ha mer turister till området, fler utflyktsplatser och fler aktiviteter. Andra synpunkter som kom fram var bl.a. att småföretagen borde stöttas mer och företagen jobba mer tillsammans. Småföretagarna har hinder som hämmar deras utveckling, som dåligt med stöd och restriktioner som måste följas. Fast deras egen brist på ordenligt organisationsarbete är också något som är hindrande för dom. De har det dessutom tuffast i startskedet av sin verksamhet, vilket gör dom sårbara och hotar deras överlevnad. De vill inte ha någon explosiv utveckling, utan är mycket medvetna om miljökonsekvenser, vilket är bra men det innebär även att de kan gå måste om utveckling. Med ett större engagemang och ekonomisk hjälp kan företagarnas situation förbättras, om företagarna dessutom samarbetar på flera plan och över gränserna har de ännu större möjligheter att lyckas. En bättre dialog mellan staten och speciellt T.A.T och småföretagarna skulle synliggöra de idéer som företagarna har och ge ett ökat förtroende för myndigheterna.

Place, publisher, year, edition, pages
2005. , 47 p.
Identifiers
URN: urn:nbn:se:kau:diva-53367Local ID: KUG C-21OAI: oai:DiVA.org:kau-53367DiVA: diva2:1101920
Subject / course
Human Geography
Available from: 2017-05-29 Created: 2017-05-29

Open Access in DiVA

No full text

Search outside of DiVA

GoogleGoogle Scholar

CiteExportLink to record
Permanent link

Direct link
Cite
Citation style
  • apa
  • harvard1
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Other style
More styles
Language
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Other locale
More languages
Output format
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf