Syftet med detta arbete är att ta reda på om ett antal personer ser på naturen som någonting som kan påverka deras hälsa i vardagen. För att kunna besvara detta så har vi valt följande frågeställningar: ”Finns det skillnader i olika generationers syner på naturens roll i deras liv? Vilka är de i så fall och vad beror dem på?” samt ”Anser människor att naturumgänge kan påverka deras hälsa i deras vardagsliv, i så fall hur?” Arbetet grundar sig i en intervjuundersökning gjord med 14 personer från två olika åldersgrupper. Utifrån svaren vi fick i intervjuerna har vi sammanställt en tabell med nyckelord från vilka vi har analyserat skillnader, likheter och mönster i respondenternas uppfattningar om hälsa och natur. I teorikapitlet har vi tagit upp faktorer som kan påverka människors syner på naturen. Vi har även behandlat naturens positiva inverkan på vår hälsa samt olika teorier om varför naturen är bra för oss. De huvudsakliga resultaten av denna undersökning är att alla respondenter var positiva till naturen och att de flesta såg ett positivt samband mellan naturumgänge och deras hälsa. Många respondenter såg på naturen som avstressande eller lugnande och flera av dem gick ut i naturen för att stressa ned. En viktig skillnad mellan åldersgruppernas natursyner var att de äldre främst ansåg att naturumgänge hade en positiv inverkan på deras psykiska hälsa och att de mer var ute efter naturens egenvärde än de yngre var. De yngre fokuserade på den fysiska hälsan i högre grad än de äldre och de var mer ute efter träning än efter naturens egenvärde när de ägnade sig åt sin hälsa. Respondenternas natursyner och naturumgänge påverkas av olika saker. De två främsta är barndomsförhållanden samt den kultur och tradition de har växt upp med. De olika åldersgruppernas natursyner skiljer sig från varandra och anledningen till detta tror vi är att de har växt upp i olika tidsperioder under vilka det svenska samhället har sett olika ut. Att det finns likheter i de båda åldersgruppernas natursyner tror vi främst grundar sig i en svensk tradition och mentalitet, t.ex. den svenska utomhustraditionen. Vi har kommit fram till att grunden till respondenternas natursyner i högre grad är inlärda från deras uppväxt och kultur än vad den är genetiskt nedärvd även om det grundläggande behovet av grönska kan ha uppstått ur den evolutionära historien.