Det moderna samhället karaktäriseras av en allt högre koncentration runt storstäderna. De orter som finns nära en större stad som Stockholm, Göteborg och Malmö får därmed mycket gratis som främjar tillväxten. I och med detta så hårdnar också konkurrensen mellan Sveriges medelstora orter som Karlstad, Örebro, Växjö, Sundsvall, Halmstad etc. Karlstad har hamnat på efterkälken och ingen har väl kunnat undgå att de regerande politikerna har en vision om att kommunen på sikt ska växa och få 100 000 invånare. I juni 1998 antog kommunfullmäktige i Karlstad ett profil- och utvecklingsprogram som sedan dess varit en kompass att följa i kommunens utvecklingsarbete. I denna C-uppsats kommer visionen om ”Karlstad 100 000” att studeras med hjälp av skriftliga källor och intervjuer. Målet är att försöka gå in djupare på de ämnen och mål som tas upp i visionen ”Karlstad 100 000” och utveckla dessa för att öka vår förståelse för visionen. Detta har skett med hjälp av en studie av olika typer av protokollsutdrag från kommunstyrelsen, andra källor så som Internet och informationshäften utgiva av Karlstad kommun. Ett antal intervjuer med personer som i någon form är delaktiga eller ansvariga för visionen ”Karlstad 100 000” kommer också att redovisas i arbetet. Områden som behandlades i intervjuerna gällde bl.a. varför man har satt upp målet, befolkningsökningens positiva och negativa sidor, vilka vill man locka hit och om man i och med denna vision har stött på olika former av kritik. Det teoretiska kapitlet behandlar relevant urbaniseringsteori, och tar upp Harveys och Castells teorier om urbana förändringsprocesser men även Brenner och Theodores diskussion om neoliberalismen kommer att tas upp. Det som har framgått genom intervjuerna är att visionen är uppsatt dels för att kunna vara med och konkurrera med de andra medelstora städerna i Sverige men även ett sätt för att trygga kommunens framtid. Befolkningsökningen har både positiva och negativa sidor, men det mest negativa är bristen på arbete.