Urbanisering och städernas ständigt pågående expansion har lett till att fler och fler människor lever i förorter, den sorts förort som behandlas i denna uppsats är den som i bland brukar kallas "betongförort" och som ofta är en följd av miljonprogrammets bostadsbyggande. Den här uppsatsen diskuterar botrivsel i förorten Kronoparken i Karlstad. Arbetet med uppsatsen började med en idé om att markens värde, både ekonomiskt och estetsikt, kan påverka vår bedömning av en plats och i längden också hur vi trivs på denna. Uppsatsens syften är två, det första är att föra en diskuterande teoretisk presentation om trivsel och ett antal kulturgeografiska begrepp. Det andra är att presentera hur ett antal invånare i Kronoparken trivs. Den frågeställning jag arbetat med är: Vad påverkar vår bedömning av en plats och hur trivs människor som bor i en förort? Arbetsmetoden jag använt mig av i uppsatsen består av två delmoment. I den första, teoretiska delen av uppsatsen har jag gjort en studie av kulturgeografiska begrepp och av litteratur som behandlar markvärde och trivsel. Till grund för den andra delen i uppsatsen ligger en enkätundersökning som genomfördes under våren 2002 i Kronoparken. I denna har ett antal respondenter fått svara på frågan om hur de trivs i Kronoparken och vad de anser om kommunikationer, standard på bostad, kommunens satsningar och vad som är positivt och negativt med att bo i Kronoparken. En stad är ett myller av olika platser. Den diskussion jag för i uppsatsens teoretiska del är knuten till begreppet plats och har att göra med hur individer gör bedömningar av platser, och vilka faktorer och influenser det är som påverkar dessa bedömningar. Bedömningen av platser ligger till grund för hur vi trivs på dem. Den empiriska delen av undersökningen inleds med en bakgrund till bostadsområdet Kronoparken och om hur urval av respondenter och geografisk avgränsning gått till. Därefter redogörs för de resultat jag fått fram genom enkätundersökningen i text och med illustrerande diagram och sedan sammanfattas undersökningen i ett antal kommentarer om vad respondenterna svarat om sin trivsel och sitt boende i Kronoparken. Uppsatsen avslutas med två kapitel som summerar upp och reflekterar över hur botrivsel påverkas av individers förståelse och bedömning av platser.