Den vetenskapliga problematisering vi utgått ifrån i denna uppsats har varit att studera två olikartade kommuner i Värmland. Vårt syfte har varit att studera hur ohälsa skiljer sig mellan de olikartade arbetsmarknader som dessa värmländska kommuner representerar och att se om vissa faktorer såsom kön och hemort påverkar människors hälsa. Vi ville jämföra de förhållanden som råder gällande arbetsrelaterad ohälsa i dessa kommuner, sett ur ett könsperspektiv och vi koncentrerade oss framförallt på psykisk ohälsa. Vi undersökte om det var någon skillnad i förekomst av psykisk ohälsa inom typiskt manliga och kvinnliga rum/arbetsplatser och om män och kvinnor upplevde sin ohälsa på olika sätt. Genom statistik från Försäkringskassan valde vi ut Grums kommun, där den centrala delen av kommunen utgörs av en bruksort vilken domineras av en stor arbetsgivare. Vi valde även ut Karlstads kommun för vår undersökning. Denna kommun domineras av en tätort och kan ses som en icke-bruksort. Vi valde ut dessa olikartade kommuner för att se om ohälsa skiljer sig åt i omfattning och tar sig olika uttryck i de båda kommunerna. I Grums och Karlstad valde vi ut ett typiskt manligt respektive kvinnligt jobb samt ett jobb där det finns ungefär lika många kvinnliga och manliga anställda. För att fördjupa vår förståelse för människors erfarenheter av psykisk ohälsa gjorde vi kvalitativa intervjuer på utvalda arbetsplatser med ett antal personer som har varit eller är sjukskrivna. För att även få en annan infallsvinkel intervjuade vi en läkare med kunskap om sjukskrivningar till följd av psykisk ohälsa. Våra frågeställningar var av två olika karaktärer, dels sådana som vi kunde finna svar på genom intervjuerna med våra respondenter, dels sådana som vi kunde finna svar på genom statistik från Försäkringskassan. En del frågor besvarades genom både statistik och intervjusvar. Frågorna berörde hur situationen kring arbetsrelaterad, psykisk ohälsa ser ut i de båda kommunerna Karlstad och Grums samt även på olika arbetsplatser i dessa kommuner. Frågorna innefattade bl.a. könsaspekten, om ohälsa har förändrats över tid och om det finns något samband mellan människors utbildning och deras ohälsa. De teoretiska ansatser vi har behandlat innefattar olika geografier, rumsbegreppet (vi rör oss i olika rum, t.ex. arbetsplatsen som är ett offentligt rum och hemmet som är ett privat rum), fenomenet bruksanda, genusvetenskapliga ansatser och studier av hälsa inom olika idé- och teoritraditioner. Dessutom har vi behandlat hälsa och arbetsliv, makt och maktstrukturer, olika arbets- och rehabiliteringsformer samt psykisk ohälsa. Under de senaste 200 åren har sjukdomarna hos befolkningen ändrats mycket påtagligt. Begreppet utbrändhet dök t.ex. för första gången upp i vetenskapliga sammanhang i mitten på 1970- talet och idag ställs fler diagnoser på psykisk ohälsa än det gjorts tidigare. Vi har inte fått fram någon typ av fakta som tyder på att psykisk ohälsa tar sig olika uttryck på olika arbetsplatser i Karlstad och Grums. Då vår undersökning inte är så omfattande är det svårt att få en helhetsbild av hur denna situation egentligen ser ut, men vi har ändå genom våra intervjuer fått en inblick i de förhållanden som råder. Procentandelen sjuka förvärvsarbetande är större i Grums än i Karlstad och det förekommer även mer fysisk ohälsa där, även om skillnaden mellan kommunerna inte är så markant. I Grums kommun skiljer sig den fysiska och psykiska ohälsan procentuellt sett mycket åt, då den fysiska ohälsan är dominerande. I Karlstad är skillnaderna mellan den fysiska och psykiska ohälsan marginell.