Tack vare ett stipendium gavs möjligheten att skriva C-uppsats I Varanasi, Indien. Intresset för människors natursyn mognade sakta fram och ett beslut togs att göra en jämförande undersökning om människors natursyn i området Assi och i byn Nauder, Chandaulidistriktet nordöst om Varanasi. Människors natursyn torde vara individuell och beroende av individens habitus och uppväxtplats. Syftet är att med denna undersökning utifrån mitt perspektiv få fram invånarnas natursyn via observationer och intervjuer som kopplas till västerländsk och indisk litteratur. Undersökningen är formad som en empirisk vandring i området, där utgångspunkten är observationer. Frågor som dyker upp under observationerna får svar från litteraturen. Observerade aktiviteter vid ett dyrkat träd kompletterar värdefull information om dess symbolik, betydelse och tradition. På samma sätt studeras vattnet, då främst floden Gangas betydelse. För att läsaren ska förstå hur landskapet har sett ut och formats så handlar ett avsnitt om stadens historia. En karta som är ett resultat av observationerna visar hur området ser ut rent fysiskt vad gäller vatten och grönska som träd, gräs, blommor och buskar. Vidare beskrivs hur jag personligen upplever landskapet i byn Nauder och det jämförs med Assi och även med västerlandet. För att styrka det jag ser och erfar intervjuar jag tio slumpmässigt utvalda personer, fem i Assi och resten i Nauder. De får svara på 32 strukturerade frågor samt rangordna sju bilder utifrån deras uppfattning om vilken bild som speglar mest respektive minst natur. Ödet har gjort att alla respondenter är hinduer. Efter promenaden och intervjuerna redogörs för den egna definitionen av vad som är natur och kultur d.v.s. den syn som troligtvis färgar objektiviteten i undersökningen. För att förenkla delas naturbegreppet upp i tre grupperingar; natur, seminatur och icke natur. Hur receptionen av omgivningen går till och varför vi tolkar olika tas upp. Vidare beskrivs hur västerländsk syn på naturen har sett ut genom åren, från Bibelns idé om jorden som en resurskälla för människan att råda över och leva av, till romantiseringens tid och vidare ur vilka perspektiv man ser på landskapet idag. Även andra har beskrivit naturens uppdelning natur/kultur genom att ställa dem i motsats till varandra, men också diskuterat dessa olika ansatsers fördelar och nackdelar. En bit av den svenska natursynen beskrivs för att koppla till min egen uppfattning om densamma. Slutligen skrivs några ord om trädgårdens symbolik samt natursynen i indisk litteratur, som konstaterar en kosmologisk och andlig natursyn. Ett mer fysiskt naturperspektiv avslöjar att Assi inte inger någon naturupplevelse och kan klassas som icke natur, medan Nauder är en god ersättning för vild natur, ett odlingslandskap och en seminatur. Invånarna i framförallt Assi har en annan struktur och ordning i landskapet som grundar sig på en mental natur; kosmologin. Ekonomin har stort inflytande på natursyn och naturplanering, både privat och offentligt. Människorna har inte utvecklat samma distans till naturen i Assi som i väst, men ändock mycket mer än på landsbygden där de i stort sett inte har någon distans till den. En indier har en mer andlig natursyn än vi i väst. Naturen är för en hindu en manifestation av Gud, och träd och vatten m.m. är symboler för dessa högre makter. På så vis ligger naturens framtid i Guds händer och man umgås med naturen genom religiösa ritualer. Andligheten skiljer något mellan könen då männen ser lite mer praktiskt på problemen medan kvinnorna föredrar att dyrka och be. Litteraturen håller fast vid en stark religiös tro som i verkligheten börjar falla bort till viss del. Människorna är dock mycket andliga, och slutsatsen är att deras syn på naturen är av helt annan art än vårt sätt att se. Eventuellt kommer den att förändras med tiden med religiositetens förändring. Perspektivet på landskapet varierar lite beroende på vilket behov man har av det för tillfället, natursynen är med andra ord inte statisk. Generellt sett gäller dock att naturen – makrokosmos – högre makter, har ett vertikalt utbyte och kommunikation med människan – tjänaren – mikrokosmos. Hon i sin tur förmedlar budskapen horisontellt och skapar en geografi, ett kulturlandskap och ordning över mesokosmos. Hon möter också problem i landskapet som hon förmedlar tillbaka till makrokosmos, och ett kretslopp, förutom det klimatologiska kretsloppet, är slutet. Detta är den stora skillnaden mellan indiskt och västerländskt naturumgänge; det ena sker övervägande vertikalt och medan det andra sträcker sig över det horisontella landskapet. Deras natursyn är till större delen mental och andlig medan vi fokuserar mer på det fysiska landskapet och begrepp som är vetenskapligt bevisbara. En intressant forskning i framtiden torde bl.a. vara om religionen håller på att falla bort, och om det är så, vad händer då med människornas syn på naturen och deras sätt att umgås med den?