Denna uppsats i kulturgeografi på c-nivå behandlar miljön i gästhamnar och då särskilt den i Säffle. Problemet i uppsatsen är att det satsas för lite medel på att förbättra miljön i gäst-hamnen samtidigt som miljöproblemen uppmärksammas alltmer. Syftet kan betraktas som en liten utredning i vilka aktörer som kan göra vad i arbetet mot en hållbar utveckling. Den teoretiska anknytningen behandlar fyra olika områden. Dessa är hållbar turismut-veck-ling, lagstiftningen, nätverkshypotesen och marknadsföringen. Den hållbara utvecklingen be-handlar i stora delar vad som krävs för att den ska vara möjlig. För att uppnå den krävs en balans mellan de ekonomiska, de sociokul-turella och de geografiska och ekologiska kon-sekvenserna. De lagar som tas upp är Plan- och Bygglagen (PBL), Miljöbalken (MB) och Allemansrätten. Dessa reglerar tillsammans verksamheter som på ett eller annat sätt påverkar vår miljö. Teorier om nätverk anses vara en naturlig del i den rumsliga dimensionen i geografiska stu-dier. Ett viktigt nätverk är det infrastrukturella som binder samman noderna med hjälp av vägar, tåg, datakommunikation och så vidare. Man ser även att själva resan till ett resmål är väl så viktig som målet i sig. Marknadsföringens viktiga delar är behov, önskningar och krav. Inom turismen segmenteras ofta marknaden till olika delmarknader för att lättare kunna nå ut till ”rätt” turister. Inom ”Marketing Mix” använder man sig av fyra ”p” för att locka kunder. Dessa är pris, produkt, plats och påverkan. Utifrån den marknad man vänder sig till be-stämmer man nivån på dessa fyra p. Empiriavsnittet inleds med en kort beskrivning av vilka båtturisterna är. De flesta som turistar med båt i Sverige är svenskar men andelen utländska gäster tenderar att öka. Den första av några aktörer på gästhamnsmarknaden. är Vänerland vilken är en förening som har kommu-nerna runt Vänern som medlemmar. Denna har som mål att arbeta för en god miljö och ge-nom bra marknadsföring bli en ledande region inom turismen i Sverige. Andra aktörer är Svenska Båtunionen och Svenska Kryssarklubben. Den senare ansvarar sedan 2001 för gästhamnsklassificeringen under ledning av Gästhamnsguiden AB. Denna rör fem olika delar vilka är miljö, säkerhet, toaletter, duschar och vilken typ av service som finns. Effekterna på miljön är till exempel utsläpp av olika slag, slitage och skador. Dessa kan ske både i vattnet och på marken. Särskilt känsliga områden är de svenska skärgårdarna. Här kan småbåtshamnar, fiske och fritidsbebyggelse betyda stora effekter på miljön. Med hjälp av en modell visas den ömsesidiga påverkan mellan turism- och friluftsaktiviteter och naturmiljön. Vänerns vattenvårdsförbund driver ett miljöarbete som kan påverka arbetet i gästhamnarna. De menar bland annat att det ska finnas sugtömning till båtarnas toalettankar, att avfallet ska källsorteras och att det ska finnas miljöinformation vid hamnarna. Ett annat sätt att arbeta för miljön är att ansöka om Blå Flagg. Denna miljöcertifikation kan fås av hamnar och strän-der. Idag är det 74 hamnar och 60 stränder i Sverige som har den. Det finns en rad kriterier som måste uppfyllas för att man ska kunna få den. Det rör sig om vattenkvalité, information, informationsskylt, miljöledning, säkerhet och service och andra riktlinjer.Säffle kommun beskrivs dels geografiskt, dels historiskt. Gästhamnen i Säffle utgör början på båtresan uppför Vikinga-leden. Om en båtturist har bestämt sig för att resa till Säffle möts han av olika uppgifter om servicen på plats. De tre broschyrer som använts visar alla olika upp-gifter. Ingen stämmer till fullo. De ekonomiska effekterna för Säffle gästhamn beskrivs i dagsläget som Ebberöds bank men får anses goda under förutsättning att öppettiderna för-längs och service och beläggningen förbättras. De svar som framkommer är att man med hjälp av PBL, MB och Allemansrätten kan styra och utveckla en turistverksamhet vid en gästhamn på ett hållbart sätt. Föreningen Vänerland är viktig eftersom denna fungerar som ett nätverk av aktörer i turismbranschen runt Vänern. I denna förening finns representanter från alla kommuner runt Vänern representerade vilket gör att även gästhamnen i Säffle kan få hjälp med både miljöarbete och marknadsföring. Säffles gästhamn får betyget 3-4 på en 5-gradig skala av den klassificering som görs av Gästhamns-guiden. Detta får anses godkänt utifrån de klassificeringskriterier som gäller. Kommunen kan utifrån lagar agera för att förbättra miljön vid gästhamnen. Man kan även aktualisera den översiktsplan och de detaljplaner som idag finns och som är från 1990 eller senare. Kommu-nen borde även satsa medel på en positiv utveckling av verksamheten vid gästhamnen. Detta är nödvändigt om man ska kunna locka båtturister att stanna till i Säffle i fortsättningen. Uti-från en modell om balansen för en Hållbar turismutveckling kan det konstateras att det råder en obalans mellan tre olika konsekven-ser. Många säger sig arbeta mot en hållbar utveckling men i verkligheten satsar man enbart så mycket som är nödvändigt för att insatserna ska be-traktas som godkända.