Det här arbetet kretsar i mångt och mycket kring begreppet ”en hållbar utveckling”. En hållbar utveckling kan ske på många olika plan, det som står i fokus här är det ekologiska. Att studera människans påverkan på naturen kan göras genom många olika infallsvinklar, den vi har valt att skriva om här utgår från det som kallas bilsamhället. Den huvudfrågeställning vi utgår ifrån lyder; Bilstaden- en ekologiskt hållbar utveckling? Denna fråga har vi kompletterat med en rad delfrågeställningar som vi tycker är av vikt i sammanhanget. Dessa är i tur och ordning; Hur kan Karlstads struktur karaktäriseras?, På vilket sätt har bilen som fenomen förändrat Karlstads struktur?, Hur planerar staden för en hållbar utveckling?, Vilka ekologiska problem leder bilstaden till? Hur står sig Karlstads arbete för en hållbar utveckling i jämförelse med Münsters? Vi har strukturerat arbetet på så sätt att vi valt att dela upp den teoretiska delen i två olika block. Det första blocket behandlar staden som begrepp och/eller företeelse i ett övergripande perspektiv. Detta gör vi genom att ta upp urbaniseringen, urbana strukturmodeller, bilstaden, den svenska staden i ett historiskt perspektiv samt en allmän definition av staden. Det andra blocket utgörs av det mycket breda begreppet miljö. Fokus för oss ligger dock på stadsmiljön, både ur ett historiskt och aktuellt perspektiv. I detta avsnitt tar vi också upp olika typer av miljöproblem, begreppet en hållbar utveckling samt trafikplanering i samhället. Arbetets empiriska avsnitt består av tre olika delar där den första består i applicering av vissa delar från den teoretiska delen på staden Karlstad. Delen om Karlstad följs av tre intervjuer som har gjorts med personer med stark anknytning eller insyn i stadens miljöarbete och trafik-planering. De som har intervjuats är Hasse Zimmerman, transportrådgivare; Karin Börjesson, miljökontoret i Karlstad och Ingemar Johansson, trafikplanerare. Empirins sista del behandlar den tyska staden Münsters miljöarbete och försöker att sätta detta i relation till Karlstads. De svar arbetet har lett fram till är beträffande de olika frågeställningarna följande: Bilstaden motverkar en ekologiskt hållbar utveckling. Fordonens utsläpp leder till vatten- och luftföroreningar i olika skalor beroende på städernas storlek, täthet, invånare m.m. Karlstad är som de flesta städer en bilstad. Strukturen är uppbyggd för bilen som transportmedel. Ett i arbetet återkommande exempel är köpcentrat Obs Bergvik som med sin perifera position i staden gör det i det närmaste nödvändigt att ha tillgång till en bil, detta anser vi vara negativt. Positivt för staden är ändå det väl utbyggda cykelnätet samt den omfattande kollektivtrafiken. Bilen som fenomen har lett till att staden har utvidgats, detta i form av områden belägna långt ifrån innerstaden samt det redan nämnda Obs Bergvik med tillhörande områden. Det råder inga tvivel om att Karlstad planerar för en i framtiden hållbar utveckling. En rad mål står uppskrivna i kommunens översiktsplan, vilket sedan genomsyrar alla instanser inom kommunen. Det tycks råda en medvetenhet bland många av de personer vi träffat. Även vid en jämförelse med den tyska staden Münster står sig Karlstads miljöarbete tämligen väl. Givetvis ligger Münster längre fram på en rad områden, vilket dock kan ha att göra med att man där startade satsningen på exempelvis cykeltrafiken redan i slutet av 1940-talet.