Studien har haft som syfte att undersöka vinkulturen i Sverige samt i ett land med geografiska förutsättningar för vinodling, Spanien. Sevilla och Karlstad har valts som undersökningsområden. Som bakgrund till dagens vinkultur studeras vinets roll genom historien i ett antal länder. Därefter studeras vinkonsumtionen i Spanien och Sverige, där konsumtionsmönstren i länderna samt den geografiska betydelsen för vinkonsumtionen undersöks. Vin är en konsumtionsvara. I uppsatsen förklaras konsumtion som ett sätt som människor gör saker till sina. Mat och dryck kan ses som de mest fundamentala konsumtionsvarorna då det finns ett naturligt behov av dessa. Kulturen ses som avgörande för vad vi äter och dricker. Det vi äter, var och varför ger signaler om vilka vi är – ”vi är vad vi äter”. Vinkultur definieras i uppsatsen som vårt användande av och vårt förhållande till vin. Vinets roll genom historien studeras med hjälp av litteraturstudier. Vinkonsumtionen i de bägge länderna undersöks dels genom litteratur och statistik, dels genom informella intervjuer av konsumenter och näringsidkare (restaurangägare och vinhandlare) i de bägge länderna. Uppsatsen ger exempel hur vin använts och vilka betydelser människor tillskrivit det genom historien. Vin har bland annat haft rollen som törstsläckare, rusningsdryck, handelsvara och medicin. Vinet har också spelat en stor roll inom religionen. Greker och romare skapade en vingud. Idag symboliserar vin Kristi blod offrat för världen inom kristendomen. Vin börjades odlas i Spanien ungefär 1100 f.Kr. Under 1600-1800-talen grundades Sevillas rikedomar huvudsakligen på vinhandeln. Sverige har inte en lika lång tradition av vinkonsumtion. Under samma period var mjöd, öl och senare brännvin de huvudsakliga alkoholdryckerna. Vin, som var dyrt att importera, var reserverat för överklassen. Traditionellt vinproducerande länder som Portugal, Italien och Spanien ligger i toppen vad gäller vinkonsumtionen. Spanjorerna konsumerar ungefär dubbelt så mycket vin som svenskarna. Ländernas konsumtion närmar sig dock varandra. Sedan 1975 har vinkonsumtionen i Spanien sjunkit från 76 liter vin per invånare och år till 36 liter 1999. Svenskarnas vinkonsumtion har däremot stigit markant. 1999 konsumerades totalt liter112,5 miljoner vin jämfört med 7799 liter 1955. Den korta svenska vintraditionen ses i uppsatsen som bidragande orsak till den stigande konsumtionen. Svenskarna befinner sig ännu i en upptäckarfas där nyfikenheten på vin fortfarande är stor. De svenska näringsidkarna vittnar om ett stort och ökat vinintresse hos konsumenten.Utifrån resultaten av intervjuerna framgår att konsumenterna framförallt dricker vin på kvällar, helger och vid speciella tillfällen som fester, högtider och när någon eller något firas. Vin dricks oftast till mat och i sällskap med andra människor. Vin ses i analysen som ett objekt som strukturerar upp tillvaron; då vin associeras med fest, helg, avkoppling och njutning används drycken som en markör för och del av sådana tillfällen. Den främsta orsaken till vinets fortsatta karriär anses i uppsatsen vara dess roll som ett objekt för njutning. Vin finns många gånger med i ”festliga” sammanhang troligtvis tack vare dess berusande effekt. Då vin odlas i Spanien står spanjorerna i ett annat förhållande till vin än vad svenskarna gör, som inte har någon vinodling. Vin är en nationell, inhemsk dryck som spanjorerna antas hysa känslor för. De intervjuade spanska konsumenterna köper nästan uteslutande spanska viner vilka är i klar majoritet i vinhandeln. Svenskarna köper vin från flera olika länder, på systembolaget finns nära 30 olika länder representerade. För de intervjuade svenska konsumenterna spelade ursprungsland ingen roll.