Problemet som min uppsats bygger på är att studera barn beteende och utnyttjande av skolgården. Syftet är att se om det sker någon förändring i beteendet och utnyttjandet mellan ettan och sexan och även se hur skogården är utformad. De frågor som jag vill ha svar på är följande: * Påverkar skolgårdens utformning elevernas lust att aktivera sig på rasterna, finns det nog med aktiviteter för att få lust? * Sker en beteendeförändring i den fysiska miljön mellan ettan och sexan, dvs. ändras leken/aktiviteterna och uppfattningen om skolgården under dessa år? * Är politiker medvetna om hur utomhusmiljön på skolan bör utformas så att det gynnar alla eleverna? För att få svar på mina frågor har jag använt mig av intervjuer, observationer och mentala kartor dvs kvalitativ källanalys. I den teoretiska delen av uppsatsen återfinns olika begreppsförklaringar om beteende, hur vi ser på vår rumsliga omgivning och hur en skolgård bör se ut. Detta för att ge en bakgrund till den empiriska förankringen. Vid analysen av de mentala kartorna kan man utläsa att ju äldre barnen blir desto bättre klarar de av att läsa den rumsliga omgivningen och samordna perspektiven på skolgården. Analyser visar även att skolgården är en småskalig omgivning där barnen upplever att skolgården är säker att leka på, detta medför att barnen aktiverar sig i olika lekar där det inte verkar spela någon roll vilka som är med. Konflikter uppstår dock ibland men skolpersonal är med på rasterna och löser dessa snabbt. En skolgård ska också tillgodose många behov och vid Tallmoskolan anser både barn och personal att det finns för få aktiviteter att göra. Ju äldre barnen är desto mindre aktiverar de sig och lusten att leka avtar med åldern p g a brist på aktiviteter. Politiker har ingen ideologisk tanke på hur skolgården ska vara utformad, men bör ta sitt ansvar och vara med när skolgårdar ska utformas. Även om politiker är medvetna om utformningen känner de att de som bestämmer i kommunen inte lyssnar, eftersom det är pengarna som styr.