Detta är en uppsats som har som syfte att undersöka vad vi på högstadiet, genom de skolböcker vi läser, får lära oss om vilka som är Vi och vilka som är Dom. För att uppfylla syftet har en kvalitativ metod använts. Genom främst textanalys, men även analys av bilder och bildval, har ett urval av fyra olika förlags högstadielitteratur granskats. Uppsatsen har två huvudsakliga frågeställningar - vilka som definieras som Vi och vilka som definieras som Dom. Dessa två frågeställningar strukturerats upp i ytterligare fem punkter vilka lyder: 1. andra kulturer 2. annan sexualitet 3. hemlösa, arbetslösa, handikappade 4. kvinnan 5. andra religioner. Utifrån dessa punkter söker uppsatsen svar på om man kan styrka påståendet att vår världsbild utgår från ett manligt, vitt, heterosexuellt, medelklass och kristet synsätt. I teorin tas det upp hur synen på Den Andre har förändrats från att ha varit endast en föreställning om något som man inte känt till, utan endast hört om, till att vara någon som man möter på gatan varje dag och som man kanske känner ganska väl. Även olika aspekter på kulturbegreppet diskuteras, om man kan hävda att det finns kulturer över huvudtaget, eller om det bara är ett konstruerat fenomen. Teorierna om orientalismen och hur synen på vetenskapen förändrats sedan Edward Saids bok med samma namn kom ut 1978 tas också upp. I empirin presenteras de skolböcker som granskats och anmärkningsvärda, större och mindre, fenomen i dessa. Även en strukturering utifrån uppsatsens frågeställningar görs och skolböckernas syn på de fem underfrågeställningarna presenteras i separata kapitel. I analysen styrks teorin att vi fortfarande är styrda av gamla imperialistiska ideal när vi ser på olikheter från oss själva, men att forskningen och debatten på området har börjat kritisera detta. I skolböckerna syns dock inte denna förändring, utan de går på i gamla spår. I analysen presenteras också iakttagelsen att alla elever inte kan finna identifikation i de böcker som granskats, utan främst svenskfödda pojkar. Uppsatsens slutsatser anknyter åter till frågeställningarna och menar att det inte finns ett tydligt uttalat vi eller dom i den skollitteratur som granskats, utan att detta snarare är gömt i de olika beskrivningarna, eller de icke existerande beskrivningarna, som görs i böckerna. Däremot har mycket upptäckts om vilka som anses som ”inte Vi” genom att titta på de fem underfrågeställningarna, och den huvudsakliga teorin att vår världsbild utgår från ett patriarkalt, vitt, heterosexuellt, medelklass och kristet synsätt kan styrkas.