Change search
CiteExportLink to record
Permanent link

Direct link
Cite
Citation style
  • apa
  • harvard1
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Other style
More styles
Language
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Other locale
More languages
Output format
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf
Natur- och kulturresurser som turismprodukter i Karlstad - en studie om resursvarugörande
2002 (Swedish)Independent thesis Basic level (degree of Bachelor)Student thesis
Abstract [sv]

Det geografiska läget, naturförhållandena och den kulturhistoriska utvecklingen är grundläggande förutsättningar för Värmlands rykte som författarnas och herrgårdarnas landskap framför andra. Betydelsen av de olika resurserna är tydlig när man tittar på de mest besökta sevärdheterna i Karlstad. Det som lockar de flesta turisterna till Karlstad sägs ofta vara de gamla byggnaderna, kyrkor, herrgårdar, det vill säga kulturarvet samt naturen och vattnet som finns i staden. Syfte med denna uppsats är att undersöka vilka kultur- natur- och historiska resurser, som finns och varugörs till turismprodukter i Karlstad och varför just dessa. Dessutom kommer att undersökas om det finns några framstående symboler och sevärdheter i Karlstad som ofta syns och som många associerar denna stad med. Följande frågor är centrala i arbetet: Hur stor betydelse har turismen för lokal utveckling i Karlstad? Vilka resurser varugörs till turistattraktioner i Karlstad? Vidare undersöks om det finns resurser som inte varugörs till turismprodukter och i så fall vilka är dessa och varför? Studie inleddes med datainsamling. Till att börja med samlades in information för denna uppsats, genom bibliotek, Internet och turistbyrån. Det finns få böcker på biblioteket om turismen i Karlstad, den mesta informationen finns på turistbyrån i form av broschyrer. För att kunna se vilka resurser som varugörs och vilka resurser som inte varugörs i Karlstad och varför genomfördes en intervju med Carina Börresen som jobbar på Turistbyrå. För att hitta alternativ till vidare resursutveckling i Karlstad jämfördes denna stad med Örebro och Falun på grund av liknande turismförutsättningar. Uppsatsförfattaren ger också egna förslag. Kommersialiseringen av kultur och natur innebär ett varugörande. Detta kan beskrivas som en process i olika steg där t ex kulturarvsindustrins produkter undersöks, i synnerhet relationen mellan resurser och de produkter som kan utformas. Varugörandeprocessen av t ex kulturen, kan beskrivas som vägen hur historia (kultur relaterad till det förflutna) transformeras till kulturarv, alltså en vara, skapad för att tillfredställa moderna konsumenters krav och föras ut till avsalu på en marknad inkluderad turism. Processen kan därför sammanfattas som att kultur formas till kulturarv som formas till en vara. Genom att resursen utnyttjas kan det sägas att turismen skapar kultur. Det sker även en selektion, ett val av vad som ska bevaras eller minnas. Man väljer ut vad man vill visa och hur det ska visas. Tolkningen i sig, alltså hur ett föremål visas upp och den information som ges om det, är produkten som saluförs. En resurs väcker turisternas intresse och omvandlas då till en kulturturismprodukt. I Karlstad lyfts fram genom olika broschyrer mest dessa sevärdheter: ”Sola i Karlstad”, Pråmkanalen, Gamla gymnasiet, Domkyrkan, Stadsträdgården, Mariebergsskogen, biskopsgården, kvarteret Almen, Vänern, Klarälven, Östra Stenbron och Värmlands Museum. I de olika turistbroschyrerna har kunnat utläsas på vilket sätt Karlstad utmärker sig. Det är genomgående sommarbilder som visar Karlstad under sommarmånaderna. Karlstad är främst en sommarstad men varför visas inte staden på vintern? I Karlstad finns det många natur- och kulturresurser som är nämnda i turistbroschyrerna men de är egentligen inte varugjorda till turismprodukter. Anledningen till detta är brist på pengar och arrangörer. Den största naturresursen är vatten men den enda aktiviteten som finns är båtturer. Paddling är också en aktivitet som efterfrågas mycket men i brist på aktörer som hyr ut dem kan denna attraktion försvinna. Från och med i sommar kan man på turistbyrå hänvisa bara till Gubbholmen för kajakuthyrning. Man hoppas bara att dessa planer angående de nya attraktionerna på Gubbholmen inte läggs ner. På grund av dålig marknadsföring både i broschyrer och på Internet och på grund av bristen på material kan man inte heller hänvisa turister till de många vandringsleder som finns i kommunen. Två kommuner, Örebro och Falun, har jämförts med Karlstad. Dessa har mycket bredare utbud av aktiviteter och guidade turer än vad som finns i Karlstad, oavsett de liknande förutsättningarna för turismen och resurserna. I Karlstad märks också brist på barnaktiviteter samt på evenemang och marknadsföring av staden under vintern. Det har visats i detta arbete att Karlstad har många outnyttjade resurser och de som är utnyttjade skulle kunna utvecklas mer. Kanske om Karlstads kommun hade ägt turistbyrån skulle dessa attraktioner kunnat lyftas mer och producerats nya så att Karlstad blir ännu mer lockande för turister även året runt. Detta skulle även gynna lokalbefolkning då denna turismutveckling kan medföra sysselsättningsökning. Det skulle vara intressant att undersöka vidare varför kommunen inte äger turistbyrån och varför den har så lite engagemang i denna lovande näring.

Place, publisher, year, edition, pages
2002. , 49 p.
Identifiers
URN: urn:nbn:se:kau:diva-53284Local ID: KUG C-13OAI: oai:DiVA.org:kau-53284DiVA: diva2:1101837
Subject / course
Human Geography
Available from: 2017-05-29 Created: 2017-05-29

Open Access in DiVA

No full text

Search outside of DiVA

GoogleGoogle Scholar

CiteExportLink to record
Permanent link

Direct link
Cite
Citation style
  • apa
  • harvard1
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Other style
More styles
Language
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Other locale
More languages
Output format
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf