Under våren 1999 fick den värmländska befolkningsminskningen stor uppmärksamhet i den värmländska lokalpressen. I Värmland började man tala om problem som tidigare förknippats med den norrländska befolkningsproblematiken. Denna uppsats handlar om den värmländska befolkningsproblematiken Det övergripande syftet med uppsatsen är att studera befolkningsstrukturer och migration i Värmland, samt att analysera hur dessa faktorer påverkar den kommunala planeringen. Ett mer underordnat syfte är att pröva befolkningspyramiders lämplighet som analysinstrument. Det empiriska underlaget är hämtat från de perifera kommunerna Hagfors, Munkfors och Torsby. Dessa regioner har under 1990- talet uppvisat en stor befolkningsminskning. Tillvägagångssättet utgörs dels av statistisk bearbetning av data från SCB och dels av intervjuer med sakkunniga personer på de olika kommunerna. En teoretisk förankring inom områdena befolkningsstrukturer, migration, glesbygdsproblematik och kommunal planering, ligger till grund för de uppsatsen. Studiens frågeställningar är: - Har det under 1995-98 skett en ny avfolkningsvåg i Värmland? - Vilka värmländska kommuner har under det senaste årtiondet haft den största avfolkningen?- Hur ser befolkningsstrukturerna ut i de utvalda kommunerna? - Hur påverkar avfolkningen och befolkningsstrukturerna den kommunala planeringen? Studien visar att den kraftigaste befolkningsminskningen på 49 år har skett i Värmland under de senaste fyra åren. Den största befolkningsminskningen uppvisar de kommuner som är perifera i förhållandet till länscentrat Karlstad. I relativa tal uppvisar Hagfors kommun (-10%), Munkfors kommun (-10%) och Filipstads kommun (-9%) den största befolkningsminskningen under åren 1990- 1998. Endast tre av de sexton värmländska kommuner (Hammarö, Karlstad och Sunne) har under samma period haft en befolkningstillväxt. Befolkningsstrukturerna i de undersökta kommunerna uppvisar, i förhållande till Sverige som helhet, en större andel äldre personer och en mindre andel yngre personer. Kommunerna uppvisar också ett underskott på unga kvinnor, främst i åldern 20-24 år.Avfolkningen och befolkningsstrukturerna påverkar den kommunala planeringen på alla plan som är åldersrelaterade. Detta resulterar i de undersökta kommunerna främst i en ökad efterfrågan på kommunal service, p.g.a. en stor andel äldre, vilket i sin tur ökar kostnaderna för kommunerna. Med stöd av dessa resultat vill jag lyfta fram betydelsen av tillämpad forskning för att kunna vända den negativa befolkningsutvecklingen i Värmland.