De flesta människor bär på tankar och föreställningar kring gott och ont. Gott och ont, godhet och ondska är begrepp som finns i människors medvetande. Tankar och föreställningar om detta går att finna både i religiösa sammanhang och i andra icke-religiösa idéströmningar. Tanken med denna studie är att göra nedslag i hur gymnasieelever möter begreppen i sina läroböcker i religionsämnet. Föremål för studien är just hur läroböckerna behandlar dessa begrepp i förhållande till världsreligionerna.
De frågeställningar som ligger till grund för uppsatsen och dess studium är :
Vilken bild möter gymnasiestudenter av gott och ont, godhet och ondska i sina läroböcker i religion? Hur beskrivs världsreligionerna utifrån dessa begrepp?
I undersökningen är det fem läroböcker i religion, som ligger till grund för studien: Relief A Religionskunskap(1999), Religionskunskap för gymnasiet A-kursen, Livets Kurs Stora Boken, Söka svar religionskunskap A&B (2000), Religion A&B 2000, Dessa fem böcker är valda utifrån det kriteriet att de aktivt användes i den aktuella religionsundervisningen i skolor inom Karlstad kommun, höstterminen 2003.
I studiet av dessa böcker har jag behandlat det material som berör frågorna gott och ont, godhet och ondska. Inom dessa begrepp berörs ett brett spektra av människans tro och livssituation. Därför har jag i genomgången av materialet från läroböckerna valt att dela upp urvalet i olika underkategorier, vilka är: Gud, Människans natur, Förhållandet Gud – människa, Gud och det onda, Människoideal, Människors livsregler och hjälpa att följa dessa, Döden och Människans omgivning. Urvalet ur böckerna har behandlats och sammanställts utifrån dessa kategorier.
Man kan konstatera att det, inom alla läroböcker och religioner tas upp begreppen gott och godhet, och i detta begrepp ligger, för judendomen, kristendomen, islam och hinduism på olika sätt att visa respekt, kärlek och vördnad för Gud/gudarna. Samtidigt grundar sig begreppet också i att visa sina medmänniskor respekt och kärlek, så också inom buddhismen. Godhet och det goda är någonting som är nära sammankopplat med kärlek, ömhet, vördnad, tolerans, medmänsklighet och medkännande.
I läroböckernas kapitel som behandlar världsreligionerna framkommer ideal som finns inom religionerna. I de flesta exemplifierar man idealen i en historisk, eller nu levande person. Inom kristendomen är det Jesus, i islam Muhammed, hinduismen Mahatma Gandhi och i buddhismen är det Buddhan, Siddharta Gautama. I judendomen tas inget sådant exempel fram. I någon bok tar man fram Jesus som en mänsklig förebild även för judarna, då räknar man dock inte med hans gudomliga anspråk. Typiskt för judendomskapitlen är dock att man pekar på en person som står för allt det motsatta till religionens ideal nämligen, Hitler. Hitler behandlas i flera utav judendomskapitlen som ondskan personifierad. Alla böckerna tar upp förföljelser och förtryck som judarna utsatts för under historiens gång, som sedan nådde sin kulmen under andra världskrigets antisemitism och judeutrotning.
Ont och gott, ondska och godhet som sker i tillvaron, som människan är orsak till, eller som orsakas av en ond makt, eller en ”ond” naturlag tas upp och beskrivs på olika sätt inom de olika religionerna. Gemensamt för framställningen av alla religioner och alla läroböcker är att det bara är det onda som förklaras. Frågan om varför något är gott eller visar godhet, ställer man sig aldrig. Det goda verkar vara något förgivettaget, och verkar ses som något ”naturligt” som inte är föremål för funderingar om varför det finns. Medan ondskan verkar, även om man förklarar att den hör till livet och finns i tillvaron, behöva förklaras och ständigt ifrågasättas. Det goda förklaras, när det förklaras, ofta i relation till det onda.
Sammanfattningsvis kan man alltså konstatera att gott och ont, godhet och ondska tas upp, mer eller mindre, inom alla läroböckerna och deras kapitel om världsreligionerna. Det kan alltså konstateras att tendensen är stor för att gymnasieelever möter begreppen gott och ont, godhet och ondska inom sin religionsundervisning.
2004. , p. 86