Syftet med uppsatsen är att undersöka hur utvalda delar av buddhismen framställs i fem religionsläroböcker för gymnasiet samt hur dessa framställningar förhåller sig till ”buddhistiska” texter. De utvalda delarna är Buddha-legenden, tankarna om lidande och förändring, den åttafaldiga vägen och buddhismens riktningar. De läroböcker som använts är utgivna under perioden 1998-2003. Att så nya böcker använts beror på att de av den anledningen bör finnas i gymnasieskolorna under de närmaste åren. De ”buddhistiska” texter som använts är dels originaltexter och dels litteratur specialiserad på buddhismen. Först har en analys av läroböckerna gjorts, för att få fram hur de framställer de utvalda områdena. Efter detta har en jämförelse mellan läroböckerna och de ”buddhistiska” texterna gjorts där likheter och skillnader tagits upp. I läroböckerna framställs Buddha-legenden som en biografi med några mytiska inslag. Insikt om delar av läran kan fås genom legenden, men förtydliganden behövs. De ”buddhistiska” texternas framställningar är lika de som finns i läroböckerna men de innehåller också diskussioner kring Buddhas natur. Tankarna om lidande och förändring framställs i läroböckerna ungefär så här: Livet är ett lidande, som beror på att allt är föränderligt. Lidandet orsakas av begär och njutningssökande. Föränderlighet är vad som förklaras närmare. De ”buddhistiska” texterna förklarar dessa tankar på ett likartat sätt, men går mer in på människan och hennes plats i det hela. I läroböckerna framställs den åttafaldiga vägen som en medelväg och en guide till hur man bör leva. Genom att, åtminstone några av, vägarna förklaras kan förståelse fås. Framställningen i de ”buddhistiska” texterna liknar den i läroböckerna men innehåller mer av ett individperspektiv. De av buddhismens riktningar som tas upp i alla läroböcker är Theravada och Mahayana. I en majoritet av läroböckerna behandlas också tibetansk buddhism och zen. Framställningarna av de olika riktningarna tar upp vad som är karakteristiskt för dem. På detta sätt överensstämmer de med de framställningar som finns i de ”buddhistiska” texterna, i vilka det dock finns perspektiv som skulle kunna skapa förståelse genom en mer balanserad bild. Läroböckernas framställningar förhåller sig således väl i förhållande till de ”buddhistiska” texterna, även om det i dessa texter finns inslag som skulle kunna användas för att skapa större förståelse för buddhismen.