Syftet med föreliggande uppsats har varit att undersöka förhållandet mellan människovärdet och djurens rättigheter utifrån Peter Singers Djurens frigörelse, Gert Nilssons Det heliga livet - Har djuren en själ? och Jarl Hembergs Djuretik. Peter Singer djurrättsfilosofi grundar sig i utilitarismen och han utgår ifrån Jeremy Benthams devis: ”Frågan är inte ’Kan de resonera?’ ej heller ’Kan de tala?’, utan: ’Kan de lida?’. Singer menar att vi inte har någon rätt att utsätta djur för lidande bara för att de är djur. Det centrala är istället principen om lika hänsyn till intressen. Vi måste därför bortse från en individs kön, ras och art och se vilka intressen just denna individ har. Föreställningen att mänskligt liv är heligt och att därmed prioritera människor framför djur är artism, vilket är lika omoraliskt som rasism och sexism. Singer menar att det aldrig kan vara moraliskt berättigat att vägra ta hänsyn till att en varelse lider. Han betonar att han vill öka djurs värde och moraliska status, men att han inte vill sänka människors värde. Till sitt försvar hänvisar Singer till att vita mäns värde inte sänkts sedan kvinnor och svarta fått rättigheter. Ett genomgående drag i Gert Nilssons djuretik är konfliktperspektivet. Han hävdar att den som vill lösa upp konflikten, t.ex. genom att jämställa människor och djur, förenklar problemet och bidrar till att förringa och förneka människans värde och värdighet. Enligt Nilsson blir det då inte längre klart om en människa eller ett djur äger företräde i en värdekollision. Djurrättsförespråkarnas syn blir ett hot mot människovärdet och rationalisternas syn hotar skapelsens integritet. Med konfliktperspektivet levande blir det däremot möjligt att betona såväl människans överordnade värde som hennes ansvar för djur och natur. Utgångspunkten för Nilssons djuretik är att allt skapat har ett värde som tillhör Skaparen. Nilsson föreslår en djuretik baserad på människovärdet, förvaltarskapstanken och syndamedvetandet. Jarl Hemberg tar till viss del ställning för Nilsson, men kompromissar med såväl Nilssons som Singers sätt att förhålla sig till djuretik. Han erkänner kristendomens okränkbara människovärde men anser samtidigt att det, med vissa reservationer, finns ett behov av en Djurens frigörelse. Hemberg utgår från vad han anser vara riktigt i animalisternas åsikter, samtidigt som han tar avstånd från animalisternas invändningar till den traditionella humanismen.