I Torgny Lindgrens roman Ormens väg på hälleberget sammanflätas Bibelns Job med berättelsen om familjen i kullmyrliden i övre Norrland i slutet av 1800-talet. Ett av syftena med uppsatsarbetet har varit att visa hur Lindgren använder sig av en religiös tematik när han i sin roman ger en bearbetning av allmängiltiga problem, och på detta sätt gör dem tillgängliga för nutidens människor. Metoden för mitt arbete har varit studie av och försök till analys av romanen. För att försöka belysa mina frågeställningar använder jag mig av något som en smula ”vanvördigt” skulle kunna kallas olika ”teman”. Exempel på detta är; Ondskan och makten samt skulden och nåden. Genomgående för hela romanen är att det är kvinnorna som representerar den ljusa, försonande och förlåtande sidan av gudsbilden medan männen representerar den mörka lagiska sidan. Lindgrens barndomsmiljö har helt tydligt haft stor betydelse för hans syn på Guds bilden. Därför har jag valt att beskriva detta i uppsatsen, då det varit tydligt hur de olika kyrkliga traditionerna i hans barndom kommit att påverka honom såväl i barndomen som senare i livet. Det är även en paradoxal frihet som gestaltas av kvinnorna i romanen. Inte friheten från det onda ödet, men den frihet som ligger i att uthärda det och att leva med det utan att gå under i förtvivlan, och utan att själva bli onda. Ondskan uttrycks ofta i romanen med ekonomiska termer, ofta kopplade till männen i romanen. Mot denna ondska ställs kvinnorna i romanen som vid några tillfällen framstår som kristusgestalter. Beskrivningen av kvinnornas uppoffrande lidande, kan enligt min mening ses som inslag av befrielseteologiska tankar.