Detta arbete syftar till att visa på hur fenomenet islamisk fundamentalism framställs inom religionshistorisk forskning respektive i Svenska Dagbladet. Arbetet ämnar även jämföra de två olika beskrivningarna och dessutom undersöks huruvida framställningen i Svenska Dagbladet förändrats under de senaste 10 till 15 åren. Därför analyseras artiklar från två olika perioder, dels från perioden 1987-1990 och dels från perioden 1997-2000. Undersökningen fokuserar på tre aspekter av den bild som ges av islamisk fundamentalism, nämligen: 1 Hur begreppen fundamentalism, jihad och sharia används 2 I vilket perspektiv man ser framväxten av islamisk fundamentalism, d v s förklaringsfaktorer till dess framväxt och uppskattningar av dess position i den muslimska värden. 3. Vilket tonläge som används vid beskrivningen av islamisk fundamentalism, d v s i vilken utsträckning används värdeladdade ord. Vid en jämförelse av framställningen av islamisk fundamentalism inom den religions-historiska forskning jag tagit del av contra den bild som tecknas av Svenska Dagbladet, framkommer en hel del skillnader men även ett par likheter. Tydliga skillnader finns i sättet att använda begrepp. Islamisk fundamentalism är för Svenska Dagbladets mycket starkare knutnet till diverse olika våldsamma grupperingar emedan forskarna menar att dessa grupper bara utgör en delmängd av fundamentalisterna, som i första hand kännetecknas av att de vill se en ökad islamisering av samhället. Jihad översätts enligt forskarna bäst med ordet ”strävan” och sharia betyder ungefär vägen som leder till Gud, även om samma term ofta åsyftar en lagstiftning som bygger på en tolkning av islams heliga texter. Svenska Dagbladet översätter däremot allt som oftast jihad med betydelsen ”heligt krig” och sharia beskrivs stundom som ”Den stränga religiösa lagen som tillämpas i flera muslimska länder” och stundom på ett sätt som påminner om religionshistorikernas beskrivning. Fenomenets framväxt ges ungefär – men två undantag - samma förklaring i tidningarna som i litteraturen. Däremot har Svenska Dagbladet en tendens att framställa fundamentalismen som en stor och snabbt växande rörelse, vilket religionshistorikerna däremot förnekar. Tonen i svenska Dagbladet är överlag mycket dramatiserande och negativ vid en jämförelse med forskarnas mer värdeneutrala beskrivningar. Ovanstående sammanfattning av Svenska Dagbladets beskrivning av islamisk fundamentalism är i det stora hela giltig för såväl perioden 87-90 som perioden 97-00. Den senare periodens bild av fenomenet ligger dock något närmare religionshistorikernas beskrivning och dessutom är denna periods ton något mindre aggressiv.