Syftet med vår uppsats är att själva försöka bilda oss en uppfattning om främlingsfientlighet och rasism är ett omfattande problem i skolan samt hur lärare hanterar detta i sin religionsundervisning. På så sätt vill vi skapa oss en handlingsberedskap för hur man på bästa sätt ska motverka rasism, fördomar och främlingsfientlighet i religionsundervisningen. Första steget i undersökningen utgörs således av en attitydundersökning. Målgruppen för denna har varit gymnasieelever på årskurs tre praktiska och teoretiska program. För den andra delen av undersökningen användes en kvalitativ metod som bestod utav fem lärarintervjuer. Samtliga lärare arbetade på gymnasieskolan där de undervisade i religionskunskap på både praktiskt och teoretiskt inriktade program. Utifrån enkätundersökningen utformades totalt 14 frågor som delades in i fem huvudavsnitt. Varje intervju tog ca 35-60 min. Vad som genom attitydtundersökningen framkommit är att den grövre rasismen, såsom den tar sig utryck i till exempel nynazism, i undersökningsgruppen är obetydlig. Däremot påvisas att den mer vardagliga främlingsfientligheten, såsom den tar sig uttryck i fördomsfullhet, intolerans och oförståelse, är påtaglig bland eleverna. Av undersökningen kan man även dra slutsatsen att det rådande samhällsklimatet i hög grad påverkar ungdomars attityd till invandrare och andra kulturer. Skola och massmedia har här en avgörande roll eftersom bilden av ”de andra” präglas av hur den presenteras i media och läroböcker etc. I intervjuerna framkom det att många utav lärarna visade sig vara starkt kritiska till medias och läromedlens sätt att presentera religioner och andra kulturer. Lärarna anser därför att målet med sin undervisning är att problematisera och konkretisera den ofta etnocentriska och okomplicerade bild som ofta målas upp och på så sätt ge en motbild som ska öka förståelsen hos eleverna. Att engagera eleverna känslomässigt och att försöka påverka deras ofta snäva inställning till religion och andra kulturer, är därför en mycket viktig del av undervisningen. I den mån rasistiska yttringar och symboler förekommer på skolan är alla lärarna är överens om man bör agera omgående, både i och utanför klassrummet. Men på frågan hur lärarna skulle hantera detta problem konkret, var svaren lite svävande. Samtal med den/de berörde eleven är det vanligaste. Sammantaget kan vi konstatera att problemet med rasism och främlingsfientlighet verkar tämligen litet på de skolor som de intervjuade lärarna arbetar på. Syftet med vår uppsats är att själva försöka bilda oss en uppfattning om främlingsfientlighet och rasism är ett omfattande problem i skolan samt hur lärare hanterar detta i sin religionsundervisning. På så sätt vill vi skapa oss en handlingsberedskap för hur man på bästa sätt ska motverka rasism, fördomar och främlingsfientlighet i religionsundervisningen. Första steget i undersökningen utgörs således av en attitydundersökning. Målgruppen för denna har varit gymnasieelever på årskurs tre praktiska och teoretiska program. För den andra delen av undersökningen användes en kvalitativ metod som bestod utav fem lärarintervjuer. Samtliga lärare arbetade på gymnasieskolan där de undervisade i religionskunskap på både praktiskt och teoretiskt inriktade program. Utifrån enkätundersökningen utformades totalt 14 frågor som delades in i fem huvudavsnitt. Varje intervju tog ca 35-60 min. Vad som genom attitydtundersökningen framkommit är att den grövre rasismen, såsom den tar sig utryck i till exempel nynazism, i undersökningsgruppen är obetydlig. Däremot påvisas att den mer vardagliga främlingsfientligheten, såsom den tar sig uttryck i fördomsfullhet, intolerans och oförståelse, är påtaglig bland eleverna. Av undersökningen kan man även dra slutsatsen att det rådande samhällsklimatet i hög grad påverkar ungdomars attityd till invandrare och andra kulturer. Skola och massmedia har här en avgörande roll eftersom bilden av ”de andra” präglas av hur den presenteras i media och läroböcker etc. I intervjuerna framkom det att många utav lärarna visade sig vara starkt kritiska till medias och läromedlens sätt att presentera religioner och andra kulturer. Lärarna anser därför att målet med sin undervisning är att problematisera och konkretisera den ofta etnocentriska och okomplicerade bild som ofta målas upp och på så sätt ge en motbild som ska öka förståelsen hos eleverna. Att engagera eleverna känslomässigt och att försöka påverka deras ofta snäva inställning till religion och andra kulturer, är därför en mycket viktig del av undervisningen. I den mån rasistiska yttringar och symboler förekommer på skolan är alla lärarna är överens om man bör agera omgående, både i och utanför klassrummet. Men på frågan hur lärarna skulle hantera detta problem konkret, var svaren lite svävande. Samtal med den/de berörde eleven är det vanligaste. Sammantaget kan vi konstatera att problemet med rasism och främlingsfientlighet verkar tämligen litet på de skolor som de intervjuade lärarna arbetar på.