Till grund för uppsatsen ligger i första hand djupintervjuer av fem lärare i ett arbetslag på Omvårdnadsprogrammet och elevmaterial från en begränsad, specifik undervisningskontext. Syftet med undersökningen var att studera hur romanen Vinterviken kom till användning inom ett tematiskt arbetsområde och hur mötet mellan lärares och elevers reception utkristalliserade sig, liksom hur lärares skiftande litterära förhållningssätt och pedagogiska utgångspunkter tycks ha inverkat på undervisningsprocessens utformning och resultat. Undervisningen visar att förutsättningarna i det aktuella arbetslaget är goda för samplanering och samverkan kring litteraturundervisning. Den visar också att resultatet av undervisningen som genomfördes stämmer väl överens med de intentioner som presenteras i Skolverkets programmål och kursplaner och att undervisningsmiljön har god överensstämmelse med den av Skolverket eftersträvansvärda A-miljön. Samtidigt kan man konstatera att lärarnas egna receptioner får styra vad som uppfattas som elevernas tolkningar och att det finns hållningar till olika undervisningsparadigm som inte överensstämmer i gruppen. Dialogens betydelse för undervisningen diskuteras också och lärarnas medvetenhet och praktiska förhållningssätt till ett flerstämmigt klassrum belyses. Till grund för uppsatsen ligger i första hand djupintervjuer av fem lärare i ett arbetslag på Omvårdnadsprogrammet och elevmaterial från en begränsad, specifik undervisningskontext. Syftet med undersökningen var att studera hur romanen Vinterviken kom till användning inom ett tematiskt arbetsområde och hur mötet mellan lärares och elevers reception utkristalliserade sig, liksom hur lärares skiftande litterära förhållningssätt och pedagogiska utgångspunkter tycks ha inverkat på undervisningsprocessens utformning och resultat. Undervisningen visar att förutsättningarna i det aktuella arbetslaget är goda för samplanering och samverkan kring litteraturundervisning. Den visar också att resultatet av undervisningen som genomfördes stämmer väl överens med de intentioner som presenteras i Skolverkets programmål och kursplaner och att undervisningsmiljön har god överensstämmelse med den av Skolverket eftersträvansvärda A-miljön. Samtidigt kan man konstatera att lärarnas egna receptioner får styra vad som uppfattas som elevernas tolkningar och att det finns hållningar till olika undervisningsparadigm som inte överensstämmer i gruppen. Dialogens betydelse för undervisningen diskuteras också och lärarnas medvetenhet och praktiska förhållningssätt till ett flerstämmigt klassrum belyses.