Victoria Benedictsson (1850-1888) var en av det moderna genombrottets förgrundsgestalter. Flertalet av hennes texter behandlar kvinnans roll i samhället och förhållandet mellan kvinnor och män inom äktenskapet. Syftet med föreliggande uppsats är att analysera Benedictssons första roman, Pengar (1885), ur ett genusteoretiskt perspektiv. Litteraturkritikern Kenneth Burkes strukturella metod appliceras på romanen för att tydliggöra underliggande budskap och dolda tendenser. Burke presenterar sin metod i essän The Philosophy of Litterary Form. Studies in Symbolic Action (1941) där han menar att forskaren bör ställa konkreta frågor till texten för att på så vis frilägga berättelsen. I uppsatsens analyserande avsnitt undersöks inledningsvis romanens grundläggande konflikter och den polarisering som driver berättelsen framåt utifrån frågan ”Vad står mot vad?”. I samband med detta diskuteras även normer och normbrytare för att tydliggöra motsättningarna i Benedictssons drama. Fråga nummer två ”Vad hör ihop med vad?” styr den klusteranalys där det undersöks vad som förknippas med berättelsens olika karaktärer. Även miljöbeskrivningarna är av intresse vid en analys av romanen varför en klusteranalys utförs inom detta område. Romanens cykliska rörelse undersöks i analysens sista avsnitt med hjälp av frågan ”Från vad genom vad till vad?”. Avslutningsvis diskuteras valet av en strikt strukturalistisk metod. Vilka fördelar respektive nackdelar finns det med denna metod? Med hänvisning till den omfattande forskningen som utförts kring symbolik och ideologi i Benedictssons verk framstod dock en strukturanalys som mer givande.