Syftet med uppsatsen är att visa att Berömda män som varit i Sunne (1998) är den sista delen i en triptyk där de båda andra delarna är Juloratoriet (1983) och Tjuven (1986). En triptyk kan vara både en altartavla och en tredelad tavla eller annan bildframställning. Tunströms triptyk kan ses både som en altartavla med innehåll från bibeln och som bildframställning med ideologiskt innehåll. I min uppsats har jag valt den senare tolkningen. I min analys har jag undersökt hur Tunström gestaltat berättaren, orten Sunne och kyrkan i de tre romanerna. Jag har också studerat Martin Bubers idéer om människans relationer till naturen, andra människor och till den andliga världen eftersom Buber är central är Tunströms människosyn och för hans estetik. Tunström använder sig också ofta av Orfeusmyten som intertext i sina romaner. Jag har funnit att de tre romanerna Juloratoriet, Tjuven och Berömda män som varit i Sunne utifrån ett Buberskt perspektiv bildar en Orfeusmyt.