Sökandet efter rätt förhållande till Gud är ett genomgående tema i Göran Tunströms författarskap, men det är i romanen Ökenbrevet (1978) som problematiken blir tydligast. I Ökenbrevet är det Jesus själv som berättar om sin barndom och ungdom fram till den dagen då han blir döpt och på allvar börjar sin religösa verksamhet. Det blir snart tydligt att den Messiasbild som Tunström målar upp i Ökenbrevet inte överensstämmer med den övriga kristna kyrkans syn på Messias. Jag har i min uppsats demonstrerat hur Tunströms Messiastanke tolkas i Ökenbrevet och hur den skiljer sig från Messiasbilden både inom den kristna och judiska kyrkan. Jag har i min analys av Ökenbrevet, med hjälp av romanens disposition, förklarat de händelser som är av betydelse för dels Tunströms Messiastanke, dels Jesus utveckling till Messias. Jag har även undersökt förhållandet mellan Jesus och några av romanens huvudpersoner för att se huruvida personerna förstärker Tunströms Messiastanke.