I den täta kortromanen Nedstörtad ängel. En kärleksroman 1985 behandlar Per Olov Enquist två olika teman. Det ena utgörs av kärleken till medmänniskan, särskilt till den som på grund av något handicap känner sig utstött ur samhällets gemenskap. Det andra temat, som funnits med i flera av författarens tidigare verk, gäller frågan om skuld, förlåtelse och försoning. I uppsatsen analyseras dessa teman mot bakgrund av kristen tro. Den nedfallna ängeln är på det ytliga planet ett monster, ett slags människa med ett extra kvinnohuvud i pannan, en Lucifer. Texten pläderar för att även en sådan varelse är en människa och erinrar om att varje människa har fel och brister. Var och en bör därför ge identitet, medkänsla och kärlek åt de förkastade. När det gäller skuldtemat, är det romanens berättare som känner ett behov av en förlåtelse som går utöver den agape som människor kan ge varandra. I detta sökande blir monstret med kvinnohuvudet en central gestalt, en Figura Christi. Berättaren brottas med frågan huruvida gemenskap och den gudomliga nåd, som ger försoning, är att föredra framför en humanistisk tro med bibehållen integritet och isolering, ett val som alla människor gör, medvetet eller omedvetet.