Denna uppsats behandlar två verk av den svenska författaren Victoria Benedictsson (1850-1888) som skrev under under pseudonymen Ernst Ahlgren. Den bergtagna gavs ut både som drama och novell. Syftet är att jämföra de två tematiskt lika verken med varandra för att se hur de skiljer sig och vilken betydelse skillnaderna har. Mina resultat av undersökningen är att de båda verken läses på olika vis. Novellens ramberättelse ger förkunskaper som påverkar läsningen medan dramat inte är lika avslöjande. De många karaktärerna i dramat ger en större bredd till historien samtidigt som vi går miste om närheten till huvudpersonen. Parallellhistorien i dramat med Erna och Louise ger en möjlighet att jämföra två öden och värdera vad som är viktigast i livet. Huvudpersonens öde blir på så vis mindre tragiskt i dramat. Konsten spelar en stor roll i båda verken men närheten till den blir större i novellen, där vi också genom konsten får möjligheten att ta del av den kvinnliga och manliga synen på kvinnan. Novellen bidrar över lag till en större närhet. Vi får ta del av huvudpersonens känslor men begränsas av att hon är berättare och väljer vad som ska berättas. De tematiskt lika verken kan läsas enskilt och ger då tämligen olika uppfattningar av händelsen. Om de läses tillsammans kompletterar de varandra och ge en bredare bild av situtationen.