Magnus Dahlström (1961-) är en av 1980-talets unga författare och dramatiker. Dahlström skriver i postmodernistisk anda och han är känd för att hans texter ofta innehåller våld och övergrepp. Denna uppsats behandlar romanen Nedkomst, vilken utkom 1993. Nedkomst är en provocerande och ovanlig roman då Dahlström i många avseenden avviker från traditionell berättarteknik. Romanens form är även den annorlunda, till vissa delar är berättelsen uppbyggd som en pjäs med scener i stället för kapitel. Syftet med denna uppsats har varit att undersöka vad det är som gör Dahlströms roman så annorlunda. Vilken berättarteknik använder han sig av i Nedkomst och vad är det som skiljer Nedkomst från andra romaner? För att begränsa uppsatsens omfång är den indelad i fyra olika områden. Del ett handlar om vad en läsare skulle kunna förvänta sig av en roman. Vilka faktorer är nödvändiga för att berättelsen ska kunna berättas? Del två inriktar sig på romanens strukturella uppbyggnad. I detta avsnitt används Peter Brooks Reading for the Plot:Design and Intention in Narrative, för att visa hur romanen förhåller sig till begreppen ”plot” och temporalitet. Likaså används Brooks teori om slutets betydelse för berättelsen som helhet. Sist i denna del diskuteras betydelsen av en tydlig berättare samt vilka konsekvenser frånvaron av en sådan får för berättelsen. I del tre riktas intresset mot de receptionsestetiska aspekterna. Hur beskriver Dahlström karaktärerna i Nedkomst och skiljer sig hans karakterisering från andra författares sätt att beskriva karaktärer? I samma avsnitt studeras möjligheten till identifikation med berättelsens karaktärer. Finns det över huvud taget någon möjlighet till identifikation? Del fyra undersöker våld och övergrepp i romanen. I detta avsnitt redogörs för vilket sorts våld som förekommer och vilket syftet kan vara med att skriva om våld på ett så provocerande sätt som Dahlström gör i Nedkomst. Avslutningsvis diskuteras de resultat som framkommit i analysen. I denna avslutande del presenteras även mina egna reflektioner angående romanen. Huvudsaklig facklitteratur i denna uppsats har varit Peter Brooks Reading for the Plot: Design and Intention in Narrative och Carol Clovers Men Woman and Chainsaws: Gender in modern Horror Film.