Denna uppsats vill undersöka berättandets betydelse. Den beskriver också likheter och skillnader mellan de Jesusbilder som framträder i Sven Delblancs roman Jerusalems natt (1983) och de vi kan se i Markusevangeliet. Uppsatsen diskuterar vidare vad dessa likheter och skillnader har för betydelse för förståelsen av romanen. En annan ambition är att beskriva den motbild till romanens titel som finns i texten. Denna motbild kan kopplas till en annan intertext som Delblanc har använt sig av, nämligen Thomasevangeliet, en av apokryferna till nya testamentet. En kort sammanfattning av uppsatsens slutsats kan formuleras enligt följande: Jerusalems natt kan ses som en berättelse som ytterst går författarens ärende när han vill diskutera och fundera kring stora och svåra frågor. Dessa funderingar är, å ena sidan kritiska mot den kristna kyrkans utveckling och tvivlande när det gäller den Jesusbild och gudstro som kyrkan har målat upp, å andra sidan en uppmaning till mänskligheten att förena det manliga och det kvinnliga, för att på det sättet göra livet och tillvaron mer hel Den kritik av den kristna kyrkans historiska patriarkat som Delblanc levererar i sin roman, påstår att livet och meningsfullheten i Jesu förkunnelse, genom tiderna har dödats på grund av att man enbart har lyft fram den manliga egenskapen, ordning och lydnad. Människans maktlystnad kväver hennes möjlighet att leva i frihet. Det manliga förtrycker det kvinnliga till fördärv för hela mänskligheten.