Lately aesthetic labour has been more and more frequent, especially in interactive servicework. Companies hire employees who possess certain attributes and embodied capacities. Employers then mobilise, develop and commodify these attributes and capacities, transforming them into skills, which are then used to produce a certain style of service encounter. This result in the fact that people are being hired because of their prospect of looking good and/or sounding right. The aesthetic capacities can be conceptualised as dispositions, like languages and dress codes, manners and style. The object with this paper is to examine the bank employees and employers view on aesthetic labour, but also if it is presence within the banks of Karlstad. The qualitative study has a hermeneutic approach and it is founded on interviews with personnel art at FöreningsSparbanken, Handelsbanken, Nordea and SEB, the four major banks represented in Karlstad. The hermeneutic approach is displayed in the way we interpreted and investigated the interviews. Our sympathy for other people was used as a source of knowledge in order to understand those persons who have been interviewed. To achieve our object we started out with examining the existing literature to find out more about what has been written about aesthetic labour. Then nine interviews were carried out with the four banks in Karlstad. From these interviews and the literature, we interpreted the bank employees and employers view on aesthetic labour. We found that aesthetic labour in fact, did exist in all of the four banks we investigated, although there were some differences amongst the banks. The most recognisable form of aesthetic labour was the dress code; it was noticeable in all four banks. Keyword: Aesthetic labour, bank, employers, employees

Förekomsten av estetiska krav på arbetskraft har blivit alltmer framträdande. Framförallt gäller detta inom tjänsteyrken som kräver en interaktion mellan anställda och kunder. Arbetsgivare inom tjänstesektorn anställer individer som besitter särskilda attribut och egenskaper. Dessa utvecklas och omvandlas sedan av arbetsgivare till kompetens som används för att skapa ett önskvärt tjänstemöte. Konkret uttryckt innebär detta att individer anställs på grund av att de ser rätt ut och/eller låter rätt. De estetiska kraven på arbetskraft kan delas in i olika dimensioner, såsom utseende, klädkod och uppförande. Syftet med uppsatsen har varit att belysa förekomsten av estetiska krav på arbetskraft inom banksektorn i Karlstad, med målet att få en så fullständig förståelse för företeelsen som möjligt. Detta möjliggjordes med hjälp av personliga intervjuer med bankanställda. Den kvalitativa undersökningen har byggt på de fyra storbankerna som finns representerade i Karlstad; FöreningsSparbanken, Handelsbanken, Nordea och SEB. Vårt hermeneutiska synsätt har grundats på att vi ville synliggöra hur estetiska krav på anställda ter sig för enskilda individer. Under arbetets gång har vi tolkat intervjuerna med de olika individerna och sammanställt deras svar till en helhet. Baserat på nio personliga intervjuer har vi funnit att det existerade estetiska krav på anställda inom banksektorn i Karlstad. Dessa kom till uttryck i termer av personlighet, utseende, klädkod och uppträdande. Vi har även funnit att graden av estetiska krav varierade mellan bankerna. Den mest tydliga form av krav var klädkod, vilket i varierande grad, förekom på samtliga banker. Undersökningen har även visat att estetisk kompetens spelar en avgörande roll vid anställning. Detta då mycket av det specifika för varje bank kan läras in efter anställning. Vi vill emellertid poängtera att den estetiska kompetensen inte är den enda som eftersträvades av arbetsgivarna. Genom undersökningen framkom att både emotionell och teknisk kompetens är efterfrågade på bankerna i Karlstad.