Länge har kontinental redovisningstradition tillämpats på svensk redovisning. Med kontinental tradition följer historiskt anskaffningsvärde vid värdering av tillgångar och skulder. I övrigt går försiktighetsprincipen hand i hand med den kontinentala traditionen. Försiktighetsprincipen innebär att skulder ska värderas så högt som möjligt och tillgångar så lågt som möjligt. Principen syftar till att visa en försiktig bild av företaget. I USA har istället anglosaxisk redovisningstradition och marknadsvärdering av tillgångar och skulder tillämpats. Marknadsvärderingens syfte är att visa en så rättvisande bild av företaget som möjligt. Inom den internationella redovisningen är IASB det dominerande regelverket. Målet med IASB är att åstadkomma globalt accepterade redovisningsnormer, vilket resulterat i IFRS standarder. IFRS är i hög grad påverkade av den anglosaxiska traditionen och förespråkar marknadsvärde och kassaflödesorienterad redovisning. Standarderna ska från och med första januari 2005 tillämpas av börsnoterade aktiebolag inom EU. Aktiebolag noterade på den så kallade inofficiella listan där bland annat Nya marknaden finns med behöver dock inte redovisa enligt IFRS. För Sveriges del innebär de nya redovisningsprinciperna omfattande ändringar i årsredovisningen. Enligt de nya redovisningsprinciperna ska skillnaden mellan börsvärde och eget kapital minska. Exempelvis får goodwillposter inte längre skrivas ned, utan i stället ska en värdering göras varje år för att ge en rättvisande bild. Vissa anläggningstillgångar såsom förvaltningsfastigheter och skogstillgångar ska i fortsättningen redovisas till marknadsvärden och vissa utvecklingskostnader som uppfyller uppsatta kriterier ska tas upp som en tillgång. Strävan är att tillgångarnas marknadsvärde minus skulder bättre skall återspegla företagets värde. I takt med att internationella redovisningsstandarder anpassas till svenska redovisningsregler får revisorer och banker alltmer komplexa regler att ta hänsyn till. IFRS har inte påverkat så mycket hittills men i fortsättningen kommer en successiv anpassning att ske. Mindre börsnoterade aktiebolag har inte påverkats i samma utsträckning som större börsnoterade bolag. För de större börsnoterade aktiebolagen läggs stort fokus på framtida kassaflöde. I urminnes tider har årsredovisningen fungerat som ett kontrollinstrument för att kontrollera ett företags räkenskaper. Anpassningen till internationella redovisningsstandarder har gjort att redovisningen i dag blivit mer kassaflödesorienterad. Tanken bakom denna uppsats är att undersöka hur svensk årsredovisning har påverkats av IFRS samt att spegla årsredovisningens nu- och framtida roll.