Den svenska banksektorn kännetecknas av en oerhört snedvriden marknadsstruktur. De fyra största bankerna kontrollerar nämligen 85 procent av banksektorns totala tillgångar. Anledningen till den snedvridna marknadsstrukturen är den pågående fusionstrenden. Fusion innebär att två eller flera företag går samman. Under de senaste årtiondena har det genomförts fusioner mellan banker med förhållandevis stora marknadsandelar, detta har resulterat i att marknadsstrukturen försämrats ytterligare. Storbankerna påverkas av fusionstrenden indirekt, därför att den snedvridna markandsstrukturen resulterat i att storbankerna inte längre får genomföra fusioner med andra svenska storbanker. Detta innebär att storbankerna söker sig utomlands istället. Storbankernas globalisering är visserligen positiv för välståndet i det svenska samhället. Riksbanken och Finansinspektionen kan dock få problem till följd av bankernas globalisering. Finansinspektionen är den finansiella sektorns tillsynsmyndighet. Storbankernas betydelse för den finansiella stabiliteten i samhällsekonomin resulterar i att storbankerna är de viktigaste företagen som finansinspektionen har under tillsyn. Om storbankerna internationaliserar sin verksamhet kommer dock finansinspektionens resurser inte att räcka till. Det kommer därför krävas att de centraliserar sin verksamhet till Bryssel och utvecklar ett samarbete med övriga tillsynsmyndigheter inom den europeiska unionen. Om inte detta sker kommer Finansinspektionen få svårt att bedriva en verksamhet som är förenlig med myndighetens övergripande mål om en noggrann och effektiv tillsyn. Riksbanken bör utveckla ett samarbete med övriga centralbanker inom den europeiska unionen. Anledningen till detta är riksbankens unika roll som myndighet, de har nämligen möjligheten att bistå bankerna ekonomiskt om de skulle riskera att gå i konkurs. Till följd av storbankernas globalisering kommer dock inte Riksbanken kunna bistå bankerna ekonomiskt, de kommer att bli för stora. Det krävs därför att det utvecklas ett samarbete mellan centralbankerna inom den europeiska unionen, för att man även framöver ska kunna rädda storbankerna om de riskerar att gå i konkurs. En annan väsentlig aspekt är dagens bankkunder. Bankkunden är i alldeles för liten utsträckning medveten om de ekonomiska effekterna av de olika val man gör som konsument på bankmarknaden. Införandet av Internetportaler kan dock komma att resultera i att bankkunden blir rationell. Etableringen av internetportaler kommer att innebära att konsumenterna kommer att erhålla en betydligt mer överskådlig bild än tidigare, över olika bankers tjänster och räntenivåer. På portalerna kommer nämligen olika bankers tjänster vara samlade. Konsumenten slipper därför besöka olika bankers hemsidor eller bankkontor för att kunna jämföra olika erbjudanden, det räcker att besöka en internetportal.