Change search
CiteExportLink to record
Permanent link

Direct link
Cite
Citation style
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • apa.csl
  • Other style
More styles
Language
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Other locale
More languages
Output format
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf
Fonddjungeln - en granskning av Sverigefonder med hjälp av fondutvärderingsmått
2005 (Swedish)Independent thesis Advanced level (degree of Master (One Year))Student thesis
Abstract [sv]

Intresset för fonder på marknaden har ökat i takt med att intresset för aktier ökat. De flesta privatpersoner använder sig av analyser från banker och tidningar för att fatta beslut om sina fondval. Kritiken i media är dock stor vad gäller fondförvaltarnas förvaltningssätt, bland annat får storbankerna kritik att de inte aktivt förvaltar sina fonder. Ur en privatinvesterares perspektiv kan det vara svårt att veta vilket placeringsalternativ som är det bästa för den enskilde. För att mäta en fondförvaltares prestationer används olika utvärderingsmått, tre av dessa är Sharpe, Jensen´s alfa och informationskvoten. Syftet med denna studie var att undersöka om tre utvalda Sverigefonder får en annorlunda rankning vid användandet av olika mätinstrument och över olika tidsperioder och vad beror fondernas rangordning på. Sverigefonder är en populär fond bland privatinvesterare och vi ville därför undersöka denna kategori av fonder. De tidsperioder som valdes var tre och fem år och de utvärderingsmått som användes var de tre ovannämnda. För att uppnå syftet genomfördes en kvantitativ undersökning där mail skickades ut till fondförvaltare som förvaltar Sverigefonder i syfte att erhålla underlaget som krävdes för mätinstrumentens beräkningar. Utifrån dessa valdes sedan tre förvaltare ut, Storbanken Nordea, den på fondmarknaden relativt nya aktören SkandiaBanken och den mindre förvaltaren Carnegie. Materialet som erhölls från de tre fondförvaltningsföretagen i form av aktiekurser och utdelningar bearbetades och analyserades sedan noga mot teorin. Resultatet av vår undersökning visade att rankingen blev densamma i samtliga fall utom ett både vad gäller mellan fonderna och över tidsperioderna. Skandia rankades etta, Nordea tvåa och Carnegie trea. Det som skiljde sig var rankingen i informationskvoten under mätperioden på tre år där Carnegie rankades före Nordea. Anledningen till detta var att för varje enhet minskad risk ökade alfa för Carnegie mer än alfa för Nordea. Det kunde påvisas i undersökningen att fondförvaltarna var mer aktiva under treårsperioden än under femårsperioden. Carnegie som är den mindre förvaltaren var dessutom mer aktiv än de andra två fonderna. Risk och avkastning är något som ligger till grund för utvärderingsmåtten. Skandia som hade den högsta avkastningen och den lägsta totala risken rankades därför etta vid samtliga mätinstrument och mätperioder. Analysen visar därför att ur en privatinvesterares perspektiv spelar det ingen roll vilket mätinstrument de tre förvaltarna använde sig av. Alla utvärderingsmått fick negativa värden vilket kan medföra att det blir ännu svårare att tolka resultaten för privatinvesterare.

Place, publisher, year, edition, pages
2005. , p. 44
Identifiers
URN: urn:nbn:se:kau:diva-52265Local ID: FEK D-62OAI: oai:DiVA.org:kau-52265DiVA, id: diva2:1100767
Subject / course
Business Administration
Available from: 2017-05-29 Created: 2017-05-29

Open Access in DiVA

No full text in DiVA

Search outside of DiVA

GoogleGoogle Scholar

urn-nbn

Altmetric score

urn-nbn
Total: 17 hits
CiteExportLink to record
Permanent link

Direct link
Cite
Citation style
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • apa.csl
  • Other style
More styles
Language
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Other locale
More languages
Output format
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf