En artikel i tidsskriften civilekonomen väckte vår nyfikenhet om korruption och vi började tänka igenom uppsatsens syfte och frågor. Vi hamnade tillslut inom den offentliga sektorn. Där har vi undersökt uppfattningar hos byggnadsnämnder med en lokal förankring. Uppfattningar som djupare kan belysa föreställningar, inställningar, riskområden, vilka typer av korruption som kan existera inom kommunen samt eventuella lösningar på korruptionsproblematiken. För att undersöka dessa frågor närmare har vi genomfört fem intervjuer med medlemmar i byggnadsnämnder i Värmland. Intervjuerna har gjorts via telefon. Respondenterna valdes på respektive kommuns hemsida. Vi sökte respondenter med insikt och kunskap om mutor och korruption. Varje intervju har bidragit med information. Telefonintervjuerna har sedan sammanställts och analyserats med hjälp av den teori vi sammanställt. Vi jämför i analysen respondenternas svar och försöker peka på likheter och skillnader. Jämförelse med en likartad studie av Andersson (2002) visar att ha fått fram liknande resultat. Undersökningens resultat anser vi peka på att det finns föreställningar om vad en muta är som skiljer sig från vad lagen säger om begreppet. Ingen av de intervjuade kände heller inte till lagstiftningen närmare. Inställningarna mot gåvor, uppvakningar, tagande av mutor är restriktiv. Respondenterna anser heller inte att det går att försvara en muta. När det gäller riskområden är mutor och korruption något som inte förekommer och respondenterna har svårt att specifikt peka på riskzoner. De typer av korruption som kan framträda är tillexempel frångående av regler i liten omfattning för att gynna släkt och vänner. På hur kommuner övergripande kan handskas med problematiken framkom information och utbildning, individuellt och kollektivt ansvar. Det verktyg som nämndes vid hur kommunerna kunde handskas med problematiken var internkontroll.