Uppsatsen är en kvalitativ studie där vi försöker få svar på ett antal frågor runt företagsvärdering. Ett stort antal metoder och modeller som finns tillgängliga för värdering av företag och aktier presenteras. Uppsatsen är strukturerad kring begreppet fundamental analys. Med fundamental analys menas att bestämma värdet på ett företag eller aktie på grundval av information om företaget och dess omvärld. Dessa analyser ligger sedan till grund för prognoser om företagens framtid som sedan mynnar ut i en värderingsmodell. Företagsvärdering är ett komplicerat ämne som kräver stor kunskap om ett flertal ekonomiska teorier och modeller. En företagsvärdering kan bli aktuell i många olika situationer. Motiv till att en värdering genomförs är t.ex. överväganden inför förvärv av aktier eller rörelse, överväganden inför försäljning av aktier eller rörelse, samgående mellan företag, underlag för kreditgivning, börsintroduktion eller annan kapitalanskaffning, värdering i bokslut eller i samband med apportemission, tvångsinlösen av aktier, underlag för fastställande av köpeskilling vid koncerninterna överlåtelser av aktier. Företagsvärdering är ett ämne som många intressenter kan antas ha nytta av. Något helt objektivt värde på ett företag finns inte utan en värdering grundar sig alltid på en subjektiv bedömning. Syftet med värderingen varierar beroende på värderaren. Med utgångspunkt från syftet med värderingen använder sig värderaren sig av passande värderingsmodell. Företagsvärderingsmodellerna skiljer sig åt och populariteten bland modellerna har varierat över tiden. Det viktigaste i denna uppsats är inte att ingående försöka förklara företagsvärderingsmodellerna och deras uppbyggnad. Vårt syfte med uppsatsen är att genom en kvalitativ studie undersöka hur olika värderare värderar företag och aktier och om det finns något objektivt värde på ett företag? Vi vill se om syftet med värderingen styr värderingen. Syftet är också att försöka få kunskap om vad som styr val av värderingsmodell. Enligt teorin ska alla värderingsmodeller ge samma svar vid en värdering, stämmer detta? Vi anser att olika värderingsmodeller i teorin är bra men i praktiken är de dock subjektiva och de kan därför vara svåra att använda på ett tillförlitligt sätt. Beräkningarna är i sig relativt lätta att använda men alla antaganden som görs kan leda till att resultaten kan få stor spridning beroende på indatan. Antaganden i värderingsmodellen blir känsliga och påverkar värdet. Ett antagande som värderare gör som blir väldigt känsligt beroende vilken siffra som förs in i modellen är till exempel tillväxttakten. Modeller bygger på antaganden och det bör klart redogöras så att den som går igenom en värdering själv kan ha en uppfattning och ta ställning till tillförlitligheten och sannolikheten i värderingen. Desto fler antaganden som en modell bygger på desto större blir risken för felbedömningar. En modell blir aldrig bättre än de antaganden och den research som den bygger på. Värderingen som en värderare gör bygger på vilket syfte värderaren har och vad han/hon har för information samt vilka framtidsbedömningar de gör. Olika syn på framtiden gör att värderingen på ett företag skiljer sig åt. Framtidsbedömningen är svår att göra och kräver research. Olika kassaflödesmodeller är de mest använda värderingsmodellerna och då främst DCF-modellen.

This is a qualitative essay in which we try to find some answers to a number of questions regarding company valuation. A big amount of methods and models available for valuation of companies and shares are introduced. The essay is structured round the concept of fundamental analysis, which means that you determine the value of the company or the share by looking into information about the company and the environment surrounding it. These analyses are the ground from which you do prognoses about the future of the company. These prognoses lead to your choice of valuation model. Company valuation is a complicated subject that demands extensive knowledge about several economic theories and models. A company valuation can be of interest in many situations. Some motives are: considerations before a sale of a company or shares, mergers between companies, foundation before issuing credits, before listing on the stock exchange or providing capital in other ways, valuation in the accounts or with connection to issuing shares, when forced to redeeming shares, as a ground for determine purchase sum when transferring shares within a corporation. Company valuation is a subject that many concerned parties can have great use of. A total objective valuation of a company does not exist; a valuation always comes from a subjective opinion. The purpose of the valuation varies with the valuator. Depending on the purpose of the valuation, the valuator chooses a fitting valuation model. The valuation models are different and their popularity has changed over time. The essence of this essay is not to explain the valuation models in detail. Our purpose with this essay is to, through a qualitative study, examine how valuators valuate companies and shares. We want to examine if there is a difference between valuation of companies and valuation of shares and if the valuation is controlled by the purpose of the valuation. We want to do this by examining if purposes, valuators or other factors determine the choice of a valuation model. Theoretically every model is suppose to produce the same answer when conducting a valuation, is this assumption accurate? We believe that different valuation models are good in theory, but in practice they are subjective and can therefore be difficult to use in a reliable way. The calculations themselves are easy to use but all the assumptions can lead to a great variety of results, because of the numbers you insert in the calculations. Assumptions in the valuation model are sensitive and affect the end result. An example of an assumption that greatly affects the end result is the assumed growth factor. Models are built with assumptions and that needs to be explained so that a person who goes through a valuation can get an opinion of his own and take his own stand towards the reliability and the probability of the valuation. The more assumptions there are in a model the bigger the risk for a misjudgement. A model is never better than the assumptions and research it is built upon. The valuation conducted by a valuator is based upon the purpose of the valuation, the information the valuator has received or collected and the projections of the future made by the valuator. Projections of the future are hard to make and require extensive research. Different cash flow models are the most widely used models, primarily the DCF-model.