Idag är varumärken värda stora summor pengar och det krävs stora resurser i form av tid och investeringar för att bygga upp dem. Stor fokusering läggs på de immateriella tillgångarna och starka varumärken är ofta företagens mest värdefulla tillgång. Därför är det viktigt att måna om sitt varumärke och skydda det mot missbruk. Utan varumärkesrätt skulle det vara fritt för vem som helst att använda och tillägna sig vilket varumärke som helst. Det skulle skapa kaos på marknaden. Människor är vana vid att varumärket visar produktens ursprung, dess kvalitéer och egenskaper. Varumärkesrätten försäkrar att dessa är korrekta. Syftet med uppsatsen är att använda två metoder som Simonson (1994) presenterar som möjliga, för att genomföra marknadsundersökningar i fall av degeneration. Degeneration innebär att ett varumärke övergår från att vara ett varumärke till att bli den generiska beteckningen för en hel produktkategori. Varumärket har då förlorat särskiljningsförmågan och varumärkesinnehavaren har förlorat ensamrätten till varumärket. Marknadsundersökningen genomfördes med en förberedande pilotstudie som genererade ett antal varumärken som kunde vara i riskzonen för degenerering. Från dessa valde vi ut tre stycken; Lypsyl, Spinning och Rollerblade för vidare studier. Enkäter utformades med hjälp av Simonson´s (1994) teorier. Med tillvägagångssättet ville vi undersöka om marknadsundersökningsmetoderna faktiskt gynnar olika parter, kärande eller svarande, i ett degenerationsmål. Vidare undersökte vi också degenereringsprocessen av varumärken och vilken roll namnvalet på varumärket har. Dessutom redogör vi för den juridiska aspekten av varumärkesdegenerering. Slutsatsen av vår studie är att våra valda varumärken är i riskzonen för degeneration i Sverige, oavsett vilken av Simonson´s (1994) metoder som använts. Dock visar marknadsundersökningen olika resultat för Lypsyl, Spinning och Rollerblade beroende på vilken enkät som använts. Därför kan vi inte verifiera Simonson´s (1994) teori, men inte heller förkasta den. De gemensamma orsakerna som framkommit av den empiriska undersökningen och analysen har visat sig vara avsaknandet eller bristfällig användning av generiska termer. Vidare framkom i undersökningen att varumärkena har namn av beskrivande karaktär vilket ökar risken för degeneration. Oavsett vilken faktor det är som orsakar degeneration är varumärkesdegeneration alltid en enskild företeelse i ett enskilt land och det är varumärkets särskiljningsförmåga i domstolen i landet som avgör om varumärket är degenererat.