Redan på 1960- talet började försöken med att harmonisera redovisningsreglerna inom EU och 1973 bildades den privata normgivaren IASC numera IASB. I mars år 2002 fattade Europaparlamentet beslut om att börsnoterade företag inom EU från och med år 2005 ska upprätta koncernredovisning i enlighet med IAS/IFRS. Syftet med uppsatsen är att se hur införandet av IFRS 3, IAS 40 och IAS 41 påverkar Electrolux, Kungsleden och Sveaskogs redovisning inom de områden som berörs av regelförändringarna. De nya reglerna innebär vissa väsentliga förändringar. Bland annat medges inte längre avskrivning av goodwill utan istället ska vid samtliga bokslutstillfällen, även delårsbokslut, kontrolleras om det föreligger ett nedskrivningsbehov genom ett impairment test. Vidare ska förvaltningsfastigheter och skog redovisas till verkligt värde det vill säga marknadspris. Detta kan leda till stora förändringar i företagens redovisade resultat. Dessutom kan vissa nyckeltal komma att påverkas när värderingen av tillgångarna förändras när marknadsvärdering införs. På Electrolux har redan de nya reglerna till viss del använts. När det synts tecken på att ett nedskrivningsbehov föreligger har ett impairment test gjorts för tillgångar i USA. Dessutom har företaget använt sig av en avskrivning på 40 år för goodwill och anser sig redan ha synen på evig livslängd för vissa förvärv. Synen på förvärv kommer inte att påverkas i och med införandet av de nya reglerna då redovisningstekniska frågor inte ska påverka verksamheten. Däremot blir kontrollen av förvärv automatiskt noggrannare eftersom alla immateriella tillgångar som följer med ett förvärv måste identifieras. På fastighetsbolaget Kungsleden är man nöjda med de nya reglerna som säger att fastigheter ska tas upp i balansräkningen till marknadsvärde. Jämförbarheten mellan företagen ökar och det blir lätt att se hur förvaltningen av fastigheter gått bara genom att titta på ingående och utgående balans i balansräkningen. Förändringarna i balansräkningen ska tas mot resultatet vilket kan leda till stora svängningar i resultaträkningen vid t ex en fastighetskrasch. Kungsleden menar dock att det inte finns någon anledning att oroa sig för en krasch som den i början på 1990- talet. Sveaskog har tillsamman med andra företag i skogsbranschen gått samman och tagit fram modeller för hur marknadsvärdet på skog ska tas fram. De nya reglerna anser man på Sveaskog vara skrivna för grödor med kortare tillväxttid och passar inte för skog. Dessutom finns det svårigheter vid värdering av skog som hänger ihop med vilka kvantiteter som säljs och vad köparen har tänkt använda skogen till. För Sveaskogs del kommer inte resultat- och balansräkningen påverkas i någon större utsträckning eftersom företaget i dess nuvarande form är relativt nytt vilket innebär att det bokförda värdet redan ligger nära verkligt värde.