Change search
CiteExportLink to record
Permanent link

Direct link
Cite
Citation style
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • apa.csl
  • Other style
More styles
Language
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Other locale
More languages
Output format
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf
Arbetstidsförkortning - en kartläggning av aspekter på en kortare arbetstid
2004 (Swedish)Independent thesis Advanced level (degree of Master (One Year))Student thesis
Abstract [sv]

Arbetstidsförkortning är ett ständigt aktuellt ämne som diskuterats sedan lång tid tillbaka. Med den senaste tidens ökande sjukskrivningstal och frånvaro är det inte bara fackföreningar som intresserar sig för frågan, utan allt fler företag ser också arbetstidsförkortning som ett alternativ. Uppsatsens syfte är att kartlägga olika aspekter på en arbetstidsförkortning. Vi valde att inrikta oss på företag där det förekommer fysiskt ansträngande arbetsmoment samt där effektivitet och produktivitet var lätt att mäta. Vi fick sammanlagt kontakt med fem olika företag. Vi intervjuade därefter en representant från varje företag i syfte att kartlägga aspekter ur företagets perspektiv. På tre av företagen intervjuade vi också fackliga representanter, detta för att även få medarbetarnas perspektiv på arbetstidens längd. Av företagen vi intervjuade hade tre redan provat en kortare arbetsdag medan de övriga två inte hade gjort det ännu. Åsikterna om arbetstidsförkortning var mycket varierande beroende på om företaget hade implementerat arbetstidsförkortning eller inte. De som hade infört förkortningen menade att den hade fört med sig många positiva effekter t.ex. att trötthetseffekten minskade och att medarbetarna blev mer motiverade. Det främsta argumentet är dock medarbetarnas hälsa som enligt tester hade förbättrats avsevärt vid arbetstidsförkortningen. De som inte infört arbetstidsförkortning hade som främsta anledning att de inte skulle klara att upprätthålla produktiviteten vid en arbetstidsförkortning samt att tester visat att arbetstidens längd inte påverkade medarbetarnas hälsa och motivation i speciellt stor utsträckning. Istället är det förläggningen av arbetstiden samt om man har stimulerande arbetsuppgifter som är viktigast. Slutligen kom vi fram till att en arbetstidsförkortning ofta kräver en annan förändring samtidigt för att få positiva konsekvenser. Exempel på detta kan vara att skiftgången ändras eller att en prestationsbaserad lön införs. En förkortad arbetstid utan andra förändringar i verksamheten har inte speciellt stora möjligheter att få lyckad effekt.

Place, publisher, year, edition, pages
2004. , p. 46
Identifiers
URN: urn:nbn:se:kau:diva-52219Local ID: FEK D-58OAI: oai:DiVA.org:kau-52219DiVA, id: diva2:1100721
Subject / course
Business Administration
Available from: 2017-05-29 Created: 2017-05-29

Open Access in DiVA

No full text in DiVA

Search outside of DiVA

GoogleGoogle Scholar

urn-nbn

Altmetric score

urn-nbn
Total: 562 hits
CiteExportLink to record
Permanent link

Direct link
Cite
Citation style
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • apa.csl
  • Other style
More styles
Language
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Other locale
More languages
Output format
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf