De senaste åren har flera företag tvingats minska sin personalstyrka för att behålla sin konkurrenskraft. I flera fall har det handlat om aktörer på den internationella marknaden, som inte nödvändigtvis har minskat sin orderingång utan dragits med för höga kostnader förhållande till konkurrenter. Ett företag som för drygt 10 år sedan ställdes inför en stor omstrukturering på grund av minskad internationell konkurrenskraft var Stora Cell i Skutskär tillsammans med systerföretaget i Norrsundet. Skutskär är en del av Älvkarleby kommun och är beläget i Gästrikland cirka två mil söder om Gävle och cirka 16 mil norr om Stockholm. Fabriken för pappersmassatillverkning i Skutskär grundades 1894 och ägs numera av Stora Enso Fine Paper. Var denna nedskärning av verksamheten bra ur de inblandades perspektiv och ledde den verkligen till någon bestående framgång? Vi har försökt att ställa detta verkliga fall i relation till den teori som finns skriven inom området för nedskärningar. Föreliggande uppsats har haft som avgränsning att studera endast en bransch, skogsindustrin, ett företag, Stora Cell, under en begränsad tidsperiod, 1990-92. I teorikapitlet har vi förklarat begreppet nedskärning såsom ett planerat och noga övervägt beslut att krympa organisationen genom att eliminera arbetskraft, samt gått igenom de främsta anledningarna till varför ett företag genomför en sådan. Vi har även föredragit de effekter som är relaterade till en nedskärning, positiva såväl som negativa. I teorikapitlet ingår även ett försök till beskrivning av hur en framgångsrik nedskärning bör genomföras, bl.a. redovisas en tiostegsmodell som behandlar detta. Som sista del i teorikapitlet ingår en beskrivning av de brister som kunnat påvisas hos nedskärningar som misslyckats med att uppfylla de på förhand angivna målen. En minskad internationell konkurrenskraft på grund av för höga fasta kostnader föranledde behov av nedskärningar.Vid utgångspunkten hade Stora Cell i Skutskär en fast kostnad på 900 SEK/ton massa, medan den konkurrenskraftiga fasta kostnaden ansågs ligga på 600 SEK/ton massa. Bruket var således tvunget att minska de fasta kostnaderna med 300 SEK/ton massa. Vid den aktuella tidpunkten producerade Skutskär 700 000 ton massa per år vilket ger en total besparing på 200 miljoner SEK/ton (700 000 * 300 = 200 000 000). Ett grundläggande kriterium för Stora Cell var att nedskärningen intet på något sätt skulle försämra produktiviteten utan att denna totalt sett skulle vara kvar på samma nivå som tidigare. Endast de anställda skulle minskas för att därmed minska de fasta kostnaderna. Den vanligaste anledningen till att ett företag misslyckas med att uppnå sina mål efter en nedskärning är att det inte är förberett på den låga moral och lägre produktivitet hos de anställda som blir kvar inom organisationen. En ”bra” nedskärning kännetecknas av ömsesidig förståelse mellan de inblandade parterna. Företaget måste förstå den osäkerhet som de anställda ställs inför vid beskedet om att permitteringar måste ske, likväl måste de anställda förstå de argument som företaget har för beslutet om nedskärning. En förståelse ökar genom att det förekommer god kommunikation mellan dessa parter.