Syftet med vår uppsats är att undersöka om små kunder upplever ett förväntningsgap i det arbete som revisorn ska utföra gentemot företaget samt se om det eventuella gapet förändrats efter de redovisningsskandaler som uppdagats under senare tid. Först definierar vi begreppet förväntningsgap för att sedan undersöka om kunder har förväntningar på revisorer som de inte uppfyller. Vi analyserar de eventuella förväntningarna för att på så sätt komma fram till om det finns något förväntningsgap. För att ta reda på om förväntningar på revisorers arbete förändrats i och med redovisningsskandalerna jämför vi tidigare skrivna uppsatser, en är skriven år 2000 och den andra år 2003. I våra intervjuer ställer vi även frågan om respondenternas förtroende för revisorsyrket har förändrats i och med de redovisningsskandaler som uppdagats. Vi har arbetat utifrån en kvalitativ metod och för att samla in empiriskt material valde vi att göra intervjuer, vilka kom att vara semistrukturerade. Anledningen till att vi gjorde semistrukturerade intervjuer var att vi ville få ut så mycket information som möjligt från våra respondenter. De respondenter vi valde ut var fem småföretag, från olika branscher, i Värmland och fem revisorer, från olika revisionsbyråer, som är yrkesverksamma i Värmland. Den teori som finns i uppsatsen anser vi vara viktig att ta upp och förklara närmare för att ge läsaren en bättre förståelse för vårt ämne. Intervjuerna sammanställde vi i vårt empirikapitel under rubriken 4.1 Sammanställning av kunders svar och under 4.2 Sammanställning av revisorers svar. I vårt analyskapitel varvar vi teori med empiri för att se kopplingen där emellan. I slutsatskapitlet och vårt avslutande kapitel redogör vi för vad vårt resultat av undersökningen blev och diskuterar uppsatsens trovärdighet. Det resultat vi kom fram till är att ett förväntningsgap finns. Det uppstår då ett okunskapsgap, det vill säga språket revisorn använder och vad revisorns och revisionens uppgift är, vilket i sin tur leder till ett informationsgap.