På många håll bedrivs idag förändrings- och förbättringsarbete i företag och organisationer i syfte att uppnå god lönsamhet och hög effektivitet. För offentlig sektor har detta, genom ökande tryck på ekonomisk effektivitet och en stigande kundmedvetenhet på de tjänster som erbjuds, medfört flera försök till organisatoriska förändringar. Försöken att finna modeller för kvalitets- och verksamhetsstyrning är många och ofta hämtas nya idéer från sektorer där verksamheten bedrivits i en annan och konkurrensutsatt omgivning än den offentliga sektorns område. Dessa idéer har ibland visat sig bli moden eller trender som inte stannar kvar i organisationen. Innehållet i modellerna som används i den moderna verksamhetsstyrningen rör sig till exempel om ny teknologi, arbete med medarbetarnas delaktighet, fokus på kunden, processinriktning på verksamheten och kvalitetsutveckling Kvalitetsmodeller som varit standardiserade har dock visat sig kunna förändra den organisatoriska praktiken på ett mera genomgripande plan. Med detta menas att en standardiserad modell har införts och kunnat få ett sådant genomslag att aktörerna handlar i enlighet med idén på ett närmast för-givet-taget sätt. De studier som finns berör dock ofta organisationer på ett övergripande plan medan analyser av kvalitetsidéernas effekter i den lokala organisatoriska praktiken fortfarande är av mindre omfattning Syftet med denna uppsats är studera och beskriva mötet mellan en kvalitetsmodell och en lokal praktik för att öka kunskapen och förståelsen kring institutionaliseringsprocessen av en idés införande och vilka effekter det kan få. Hälso- och sjukvårdsområdet har, liksom övrig offentlig sektor, arbetat med kvalitetssäkring och kvalitetsutveckling under senare år. Landstingsförbundets kvalitetsmodell QUL (Qvalitet Utveckling Ledarskap) är exempel på ett sådant arbete med kvalitet och inom Landstinget i Värmland används QUL av länsverksamheten Laboratoriemedicin Värmland. Denna länsverksamhet har rönt uppmärksamhet och erhållit kvalitetsutmärkelse för sitt goda kvalitetsarbete. Jag har genomfört en kvalitativ studie inom några av Laboratoriemedicin Värmlands enheter där jag intervjuat medarbetare på olika nivåer i organisationen om deras delaktighet och kunskap om kvalitetsmodellen QUL. Med studiens tolkande ansats beror resultatet på vilket perspektiv jag väljer att utgå från. Min slutsats är att kvalitetsmodellen QUL kan sägas ha följt en institutionaliseringsprocess. Frågan om aktörerna arbetar fullt ut efter ett för-givet-taget mönster är dock lite mera öppen beroende på att arbete med ett kvalitetssäkringsarbete ur ett tekniskt perspektiv (säkerställande av prov) också finns. Jag menar att detta ibland döljer arbetet med QUL. Slutligen kan konstateras att flera infallsvinklar är viktiga att beakta vid studien av mötet mellan en kvalitetsidé och en lokal praktik. Dessa kan handla om kulturella företeelser som finns i organisationen, vilken mening som en idé uppfattas att ha och betydelsen av att idén blir förståelig, dvs hur den ”översätts” i organisationen. För att förstå modern verksamhetsstyrning och nå ett framgångsrikt förändringsarbete med modeller som stannar behövs denna kunskap.