Nord Pool är den nordiska elbörsen. Där köper och säljer aktörer el både på en fysik och en finansiell marknad. På den fysiska marknaden handlas den el som levereras nästa dygn. På den finansiella marknaden handlas finansiella kontrakt t.ex. elterminer (elforwards). Systempriset (spotpriset) är priset på el. Det finns flera faktorer som påverkar systempriset bl.a. nederbörden och vattentillrinningen till vattenkraftverkens magasin. Systempriset följer ett tydligt säsongsmönster; priset är högt under vintern och lägre under sommaren, vilket framförallt beror på att elförbrukningen varierar över året då en stor del av förbrukningen i Norden går till uppvärmning. Priset på de finansiella kontrakten sätts enligt den förväntan som finns på det framtida elpriset (systempriset). Därför frågade vi: - Hur kan en modell för systempriset se ut? - Hur kan systemprisets säsongsmönster fångas? - Hur kan en sådan modell appliceras på prissättningen av elforwards? Syftet med vår uppsats var att bygga en modell som fångar systemprisets säsongsmönster, vilken skulle kunna utvecklas till en prissättningsmodell för elforwards. Vi uttryckte systemprisets rörelser som en Itôprocess, d.v.s. som en deterministisk (förväntad) driftterm, m(t, St), och en brusterm (slumpterm), s(t, St), vilken byggde på en Wienerprocess. För att fånga systemprisets säsongsmönster använde vi oss av fourieranalys, d.v.s. en sinusfunktion, och skattade parametrarna med hjälp av least square fitting. Vi undersökte tre olika skattningsmodeller som fångar systemprisets säsongsmönster varav den tredje utvecklades till en prissättningsmodell för elforwards. Det som skiljde modellerna åt var den data vi valde att skatta respektive modell på. Modell 1 skattades på systempriset, St, och modell 2 på det logaritmerade systempriset, lnSt. Modell 1 och 2 skattade jämviktspriset och följde systempriset i princip lika bra. Modell 3 skattades på den logaritmerade systemprisförändringen, ln(St+1/St), och gav en skattning av den förväntade prisstegringen. Hur kunde då en modell för systempriset som fångar dess säsongsmönster appliceras på prissättningen av elforwards? Med hjälp av Itô’s lemma utvecklade vi skattningsmodell 3 varpå vi beräknade teoretiska forwardpriser utifrån denna. Våra forwardpriser skiljer sig från de verkliga priserna på Nord Pool. En trolig orsak till detta kan vara att systempriset tycks vara mean-reverting, medan vår prissättningsmodell var en form av random walk. En annan orsak är att net convenience yield inte tycks följa en sinusfunktion, vilket vår prissättningsmodell grundar sig på. Resultatet hade troligen blivit bättre om istället skattningsmodell 1 eller 2 hade utvecklats till en prissättningsmodell för elforwards, eftersom dessa byggde på att det fanns ett jämviktspris.