Change search
CiteExportLink to record
Permanent link

Direct link
Cite
Citation style
  • apa
  • harvard1
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Other style
More styles
Language
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Other locale
More languages
Output format
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf
Från offentligt till privat - regleringar som rättesnöre eller strypsnara - en studie om enskilda förskolor i Karlstads kommun
2003 (Swedish)Independent thesis Advanced level (degree of Master (One Year))Student thesis
Abstract [sv]

Denna uppsats behandlar ett relativt debatterat ämne, nämligen att det finns en annan valmöjlighet än kommunalt när det gäller barnomsorgen. Utvecklingen inom barnomsorgen har den senaste tiden gått från offentlig verksamhet till allt mer privat verksamhet. Verksamheterna släpps dock inte helt fria utan den offentliga sektorn har fortfarande viss kontroll i form av regleringar som måste följas. Den reglering som nu är aktuell är maxtaxa i förskoleverksamhet och skolbarnsomsorg som infördes den 1 januari 2002 och syftade till att öka tillgängligheten till förskoleverksamhet och skolbarnsomsorg. Vidare skulle maxtaxan bidra till en större jämlikhet mellan olika inkomsttagare då maxtaxans funktion skulle vara att införa ett avgiftstak för barnomsorgen. Syftet med denna uppsats är att med hjälp av en kvalitativ undersökning få en förståelse för varför enskilda förskolor i Karlstad kommun är privata. Vidare vill vi studera vilken beroendeställning som finns till den offentliga sektorn samt om maxtaxans införande påverkat de enskilda förskolornas resultat. Resultatet har vi delat in i ekonomiskt resultat, samhällsnytta, kundtillfredsställelse och arbetstillfredsställelse p.g.a. att syftet med verksamheten är objektmaximering istället för vinstmaximering. Intervjuer med representanter för de berörda förskolorna har gjorts med personer som har insikt i verksamheterna. Majoriteten av de enskilda förskolorna i Karlstad kommun består av föräldrakooperativ och personalkooperativ. Anledningen till bildandet av enskilda förskolor tycks vara en stor efterfrågan på barnomsorg då det var platsbrist i de kommunala förskolorna. En annan anledning är de nedskärningar som gjorts av personal och verksamhet, vilket vi anser är en form av dold avknoppning. Staten anger mål- och riktlinjer över hur arbetet ska bedrivas i de enskilda förskolorna samt godkännande krävs från kommunen för att bedriva verksamhet, vilket innebär att det är en form av både målstyrning och kontraktsstyrning. Följs inte regelverken så kan de enskilda förskolorna gå miste om de bidrag som finns att tillgå, d.v.s. de måste följa ett rättesnöre för att inte drabbas av en strypsnara. Det finns alltså en beroendeställning till den offentliga sektorn som gör att de inte är så privata som det kan tyckas. Det kan snarare kallas halvprivat verksamhet som påverkas av politiska beslut och den inställning till de enskilda förskolorna som finns hos kommunen. När maxtaxan infördes i övriga landet upptäcktes snart konsekvenser i form av ökade kostnader och Karlstad kommun valde därför att införa en egen variant av maxtaxan, som tar hänsyn både till hur länge barnen vistas på förskolan samt föräldrarnas inkomst. Karlstad kommun införde maxtaxan den 1 januari 2003. Efter införandet av maxtaxan i Karlstad kommun har de enskilda förskolorna fått ett antingen oförändrat eller förbättrat resultat, beroende på hur avgiftssystemen för barnen sett ut.

Place, publisher, year, edition, pages
2003. , p. 51
Identifiers
URN: urn:nbn:se:kau:diva-52165Local ID: FEK D-53OAI: oai:DiVA.org:kau-52165DiVA, id: diva2:1100665
Subject / course
Business Administration
Available from: 2017-05-29 Created: 2017-05-29

Open Access in DiVA

No full text in DiVA

Search outside of DiVA

GoogleGoogle Scholar

urn-nbn

Altmetric score

urn-nbn
Total: 13 hits
CiteExportLink to record
Permanent link

Direct link
Cite
Citation style
  • apa
  • harvard1
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Other style
More styles
Language
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Other locale
More languages
Output format
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf