År 2001 hade Karlstad kommun högre kostnader för individ- och familjeomsorgen än den förväntade, i förhållande till standardkostnaden. Standardkostnaden är en teoretisk kostnad framtagen av SCB, och visar den kostnad som Karlstad borde ha med den struktur som kommunen har. Avvikelsen dem emellan var 11,5 % år 2001, och frågan ställdes vad detta beror på. I samband med statistiken förklarades eventuella avvikelser med en skillnad i kommunens ambitions- och effektivitetsnivå jämfört med genomsnittlig. Vår problem-formulering är därför om Karlstad har en ambitionsnivå eller en effektivitetsnivå som skiljer sig från genomsnittet. Vidare funderar vi över om kostnader inkluderats som inte borde vara med. Vårt syfte är att bidra till att förklara varför Karlstad har högre kostnader för individ- och familjeomsorgen än vad standardkostnaden indikerar. Vi har studerat nettokostnaden, som är den kostnad som kommunen kan påverka. Däremot har vi inte gått på djupet med standardkostnaden och dess parametrar. Standardkostnaden är en del i utjämningssystemet och vi ser det som en opåverkbar omvärldsfaktor som kommunen får ta som given. För att genomföra undersökningen av detta problem har vi med hänsyn till vårt förstående syfte och vårt hermeneutiska synsätt använt oss till övervägande del av en kvalitativ metod. Vi har genomfört sex semistrukturerade intervjuer med personer inom Karlstad kommun. Vi har använt intervjuerna för att få tillgång till information och respondenternas åsikter. Modellen för individ- och familjeomsorgen är en av 16 delmodeller inom kostnads-utjämningssystemet. Detta system är ett av fyra delar i utjämningssystemet mellan landets alla kommuner. De 16 delmodellerna tillsammans bildar en strukturkostnad som avgör om kommunen ska få ett bidrag eller betala en avgift inom kostnadsutjämningssystemet. Vi kommer osökt in på rättvisan i ett utjämningssystem i stort, och även på organisationen runt individ- och familjeomsorgen. Nettokostnaden är kopplad till kommunens redovisade kostnader, medan standardkostnaden beräknas genom en multipel regressionsanalys. Standardkostnaden tar hänsyn till en rad parametrar som har ett samband med kostnaderna för individ- och familjeomsorgen. Eftersom nettokostnaden och standardkostnaden är beräknade på så olika grunder kan de inte jämföras rakt av, utan vi har varit tvungna att gå djupare in i verksamheterna som ingår i individ- och familjeomsorg. De tre största verksamheterna är socialbidrag, barn- och ungdomsvård samt missbruksvård. Vi har funnit att socialbidragskostnaderna har en del i att nettokostnaden avviker från standardkostnaden. Vi har därför studerat avdelningen som handhar socialbidrag, och beräknat olika scenarion för hur kostnaderna kan sänkas och visat hur stor effekt det skulle ha på nettokostnaden. Vår slutsats är att Karlstad kommun har en ambitionsnivå som är något högre än genomsnittet samt att socialbidragskostnaderna ligger på en hög nivå. Vi konstaterar att dessa två faktorer utgör huvudorsaken till avvikelsen, men det kan också finnas andra orsaker som vi inte identifierat. Huruvida effektiviteten skiljer sig från genomsnittet, kan vi inte uttala oss om, då vi inte funnit några säkra mått för att bedöma detta. Vi kan dock säga att Karlstad inte har inkluderat kostnader som inte borde vara med då rapportering sker i ett standardiserat dokument.