Change search
CiteExportLink to record
Permanent link

Direct link
Cite
Citation style
  • apa
  • harvard1
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Other style
More styles
Language
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Other locale
More languages
Output format
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf
Teknikmognad - en undersökning av ett hälsoföretags medarbetare
2003 (Swedish)Independent thesis Advanced level (degree of Master (One Year))Student thesis
Abstract [sv]

Ett viktigt karaktärsdrag i den nya ekonomin är teknologins inträde på tjänstemarknaden. Teknologin är speciellt viktig för företag inom tjänstesektorn då den ofta är en del i skapandet och leveransen av själva tjänsten (Edvardsson, B. et al, 2000). För att produkten och tjänsten skall kunna skapas med hjälp av teknologin krävs det att användaren kan hantera dessa. Hur väl användaren kan hantera produkten eller tjänsten beror dels på vilka tidigare kunskaper som denne besitter men också hur benägen användaren är att ta till sig teknik, det vill säga teknikmognad. Detta gör det intressant att undersöka hur teknikmognaden förhåller sig i ett tjänsteföretag. För att kunna göra vår underökning har vi som empiri använt oss av ett tjänsteföretag som är verksamt inom företagshälsovård. Att företaget är verksamt inom just denna bransch ger vår undersökning en ytterligare dimension, på grund av att branschen traditionellt inte erbjuder teknikbaserade tjänster. Syftet med vår uppsats är att mäta uppdragsföretagets medarbetares teknikmognad samt försöka förklara vad som kan inverka på teknikmognaden. För att erhålla empirin som kommer att användas i uppsatsen har vi genomfört en kvantitativ undersökning. Detta metodval var för oss naturligt då teknikmognad ofta mäts genom Parasuramans (2000) Technology Readiness Index (TRI) som är en kvantitativ undersökningsmetod. Det tillvägagångssätt som Parasuraman (2000) använder vid mätning av teknikmognad är en framarbetad enkät som till stora delar utgör basen i vår undersökning. De teorier vi använder som referensram samt som verktyg för analysen är tjänsteutveckling, intern marknadsföring, Self-Service Technologies, teknikmognad samt Technology Readiness Index (TRI). Resultatet av undersökningen visar att uppdragsföretagets teknikmognad är relativt lågt i jämförelse med tidigare gjorda studier. Vi har funnit att män tenderar att ha en något högre teknikmognad jämfört med kvinnor. Även vad gäller åldersgrupper finns skillnader i teknikmognaden. Vi kan se att det är de yngre åldersgrupperna som visar en tendens till att ha högre teknikmognad än de äldre. Avslutningsvis kan vi nämna att attityden till teknikbaserade tjänster är positiv men det faktiska beteendet tyder inte på detta då respondenterna inte använder de teknikbaserade tjänsterna. Orsaken till att attityden och det faktiska beteendet inte stämmer överens tror vi kan bero på att respondenterna känner avsaknad av tillräcklig utbildning och kontinuerlig information.

Abstract [en]

One important character in the new economy is the technologies entrance at the service market. The technology is especially important to companies within the service sector when it often is a part of the creation and the delivery of the service itself (Edvardsson, B. et al, 2000). In order for the product and service to be created with help from technology, it is required that the user can manage these. How well the user can manage the product or service depends partly on which earlier skills that the user possesses but also how disposed the user is to adopt new technology, that is technology readiness. Because of this it is interesting to study how technology readiness relates to in a service company. To be able to implement our survey, we have used a health company in our empirical study. The fact that the company is functioning in health business makes it even more interesting when the branch not traditionally offers technology-based products. The purpose with this essay is to measure the employee’s technology readiness at a company, and also try to explain what is affecting the technology readiness. The method we have used is a quantitative survey. This method was for us a natural choice when technology readiness often is measured through Parasuramans (2000) technology readiness index (TRI) which is a quantitative measuring instrument. The procedure that Parasuraman (2000) uses when measuring technology readiness is a questionnaire, which also is a part in our survey. The theories we use, both as a frame of reference and as a tool in analyzing our investigation, is service development, internal marketing, self-Service Technologies, technology readiness and technology readiness index (TRI). The result of the survey shows that the company’s technology readiness is relatively low compared with other studies. We have found that men tend to have higher technology readiness compared with woman. We have even discovered differences in technology readiness when studying age. Younger people tend to have higher technology readiness than the older ones. Finally we can mention that the attitude to technology based services is positive but the actual behavior interprets something else when the employees not uses the company’s technology based services. We think that the reason that the attitude and the actual behavior not agree depends on employees’ feelings about not getting enough education and continual information.

Place, publisher, year, edition, pages
2003. , p. 60
Identifiers
URN: urn:nbn:se:kau:diva-52100Local ID: FEK D-45OAI: oai:DiVA.org:kau-52100DiVA, id: diva2:1100599
Subject / course
Business Administration
Available from: 2017-05-29 Created: 2017-05-29

Open Access in DiVA

No full text in DiVA

Search outside of DiVA

GoogleGoogle Scholar

urn-nbn

Altmetric score

urn-nbn
Total: 14 hits
CiteExportLink to record
Permanent link

Direct link
Cite
Citation style
  • apa
  • harvard1
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Other style
More styles
Language
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Other locale
More languages
Output format
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf