Fonders popularitet har ökat kraftigt de senaste åren. En av anledningarna till detta kan tänkas vara den stora avkastning börsen gett i förhållande till enskilt banksparande. Stockholmsbörsen har under åren 1938 till 1987 premierat sparande i aktier med 8,9 % per år i förhållande till bankplacering. Syftet med denna uppsats är att utvärdera några av de fondutvärderingsmått som finns på finansmarknaden för att mäta fonders risk och avkastning. För att få klarhet i frågan har vi använt oss av en deduktivt präglad kvantitativ teknik. De frågor vi belyser i uppsatsen är: * Vad innebär risk i samband med fondutvärdering? * Ger fondutvärderingsmåtten ett enhetligt omdöme om respektive fond? * Håller måtten i verkligheten? * Kan vi med hjälp av dessa mått få hjälp att välja ”rätt” fond i framtiden? * Vilken information förmedlar dessa mått? Risk är något som investerare ofta förknippar med något negativt. På kapitalmarknaden idag innebär ordet risk snarare en möjlighet. Det har visat sig att vissa riskmått i vår undersökning anger möjligheten som fonden haft att få en högre avkastning, respektive risken att få en lägre avkastning. Andra riskmått anger istället möjligheten som fonden haft att få en högre respektive lägre avkastning än dess jämförelseindex. Värden på de mått som jämför fonden med ett jämförelseindex förändras kraftigt beroende på vilket jämförelseindex analytikern väljer att jämföra fonden med. Beroende på vilket jämförelseindex som väljs kan en fond se både oattraktiv respektive attraktiv ut med samma mått. Vi har funnit att fondernas inbördes rankning varit olika beroende på vilket fondutvärderingsmått vi använt. Detta leder till att en fondrådgivare relativt lätt kan få sin fond att framstå i bra dager genom att välja ett för fonden attraktivt mått. I vår undersökning har vi funnit att modeller baserade på CAPM inte har varit användbara med avseende på vårt datamaterial. Frågan är om vårt material var så speciellt eller om man kanske helt bör undvika att använda CAPM som modell av verkligheten, när fondens placeringar inte följer ett liknande mönster som generalindex. Samtliga modeller vi analyserat innehåller endast historiska värden. Dessa historiska värden anser vi endast har ett begränsat informationsvärde när de används för att göra framtida bedömningar. Vi instämmer därför med De Ridder när han ställer sig tveksam till om dessa historiska värden verkligen hjälper en placerare att välja rätt placering i framtiden.Avslutningsvis anser vi att det idag finns få mått som enligt våra beräkningar fungerar bra för att värdera en fonds historiska prestation.