Det övergripande syftet med denna uppsats är att studera om kulturen och redovisningen har något samband. För komma fram till detta har vi delat upp syftet i två delsyften. Det första är att titta på skillnader inom redovisning mellan olika länder jämfört med Sverige. De länder vi valt att titta på är USA, Storbritannien, Tyskland, Frankrike och Japan. Vi har valt att studera skillnaderna på fem stycken redovisningsnormer. Dessa är värdering av tillgångar, avskrivning, varulager, konsolidering och goodwill. Det andra delsyftet är att tittat på hur dessa länders historia och kultur har påverkat redovisningen. Vårt tillvägagångssätt var att göra en öppen enkätundersökning där respondenterna fick svara fritt på våra frågor. Utskicken som vi gjorde skickades genom e-post där respondenterna bestod av revisorer som jobbar på olika revisionsbyråer i Stockholm och Göteborg. Det finns skillnader inom redovisningen som beror på lite olika saker. Ett lands kultur och historiska händelser har satt sin prägel på redovisningen. Länders redovisningstradition brukar delas in i två grupper nämligen den anglosaxiska och den kontinentala. Det går ofta att urskilja vissa särdrag för varje grupp, exempelvis så tenderar lagstiftningen att styra i större utsträckning i den kontinental gruppen. Sverige är ett land som i vissa fall kan anses ligga någonstans i mitten av dessa två grupper. I affärssammanhang kan beteendets betydelse vara av största vikt. Därför kan det vara bra att veta vad som anses vara ett acceptabelt beteende i ett land. Varje land har saker som är utmärkande just för dem, varför det är viktigt att ha det i åtanke när affärer med utlandet ska göras. Redovisningen sägs vara ’affärslivets språk’ och precis som i det vanliga språket finns där skillnader. Skillnaderna inom redovisningen kommer dock att bli allt mindre i och med den harmoniseringsprocess som sker i dag. Länderna inom EU kommer att få en allt mer likartad redovisning eftersom samtliga medlemsländer måste tillämpa International Accounting Standards (IAS) från och med år 2005.

The main purpose with this essay is to study if the culture and the accounting got some kind of connection. To reach this purpose we have divided it into two parts. The first one is to look at differences in accounting between some countries compared to Sweden. The chosen countries are the USA, Great Britain, Germany, France and Japan. We have chosen to study the differences in five principles of accounting. These are valuation of assets, depreciation, inventories, consolidation and goodwill. The other part of the purpose is to study how the history and culture of these countries have effected the accounting. Our approach was to do an open questionnaire where the respondents answered our questions. The circulars where sent by e-mail were the respondents consisted of auditors that work at different accounting agencies in Stockholm and in Gothenburg. There are differences in accounting that depends on different things. A country’s culture and historical events has made its stamp on the accounting. Countries accounting tradition is usually divided in two groups, the anglosaxian and the continental. One can often see certain characteristics for each group, in example the legislation tends to control more in the continental group. Sweden is a country that in some cases is considered to lie somewhere in the middle of these two groups. In business the way of behaviour can be of highest importance. Therefore it can be good to know what is considered to be a right behaviour in a country. Each country has things that are differential for them, why this is important to bear in mind when doing business internationally. Accounting is said to be the ‘language of the business’ and just like in the usual language there are differences. The differences in accounting will still decrease because of the harmonisation of today. Members of the EC will have a more similar accounting since each member has to apply the International Accounting Standards (IAS) from year 2005.