Tjänsteutveckling får en allt viktigare framtoning i konkurrensen bland företagen på marknaden (Edvardsson et al, 2000). I den ökade tjänsteutvecklingen på marknaden bygger flertalet tjänster på den senaste tekniken vilket innebär att tekniken får en allt större betydelse (Zeithaml och Bitner, 2000). För att fördelar och nyttigheter av en teknikbaserad tjänst skall kunna uppfattas och förstås av de externa kunderna är det viktigt att ledning och medarbetare själva inser fördelarna, nyttigheterna och tillämpbarheten med de teknikbaserade tjänsterna men även problematiken kring dem (Parasuraman, 2000). För vår undersökning har vi valt att arbeta utifrån problemställningen.; hur förhåller sig teknikmognaden hos anställda på FöreningsSparbanken i relation till en individs bakgrundsfaktorer, faktiskt beteende och attityd till ny teknik? Vi har i vår undersökning studerat FöreningsSparbankens (FSPB) anställdas teknikmognad, dvs. deras benägenhet att ta till sig och använda sig av ny teknik. Syftet för vår uppsats är att beskriva FSPBs anställdas teknikmognad och eventuella faktorer som påverkar eller berörs av teknikmognaden. Vi har använt oss av en kvantitativ undersökningsmetod. Populationen för vår undersökning är anställda med kundkontakt, på FSPA, delägda och fristående Sparbanker samt FSPBs dotterbolag. Teknikmognaden anses särskilt viktig för de anställda med kundkontakt eftersom det är till dessa anställda kunderna företrädelsevis vänder sig för support (Parasuraman, 2000). Vi har i vår undersökning använt oss av Parasuramans (2000) undersökningsinstrument Technology Readiness Index, TRI. De teorier som används för att ge läsaren en förståelse för ämnet och som verktyg för analys grundar sig i tjänsteutveckling, intern marknadsföring, teknikbaserade självbetjäningstjänster, produktlivscykeln, spridning av innovation och mynnar slutligen ut i teknikmognad. Vi har i resultatet funnit att vår undersökta population har ett högre genomsnittligt värde på TRI jämfört med liknande studier av TRI som genomförts. Vi har funnit ett flertal faktorer som påverkar teknikmognaden. Dessa faktorer är företrädelsevis ålder, utbildning samt användning av teknikbaserade tjänster. Utifrån resultatet har vi ordnat respondenterna i olika grupperingar i förhållande till deras teknikmognad. Mellan dessa grupper råder det signifikanta skillnader rörande deras faktiska beteende till teknik och deras attityder till ny teknik. Det råder ett starkt förhållande mellan teknikmognad, faktiskt beteende och attityder till teknik. Vi kan därmed, efter dessa resultat, konstatera att de anställdas värde på TRI korrelerar med deras benägenhet att ta till sig ny teknik.

One of the most important things, in today’s market situation, is service development (Edvardsson et al 2000). In addition to the importance of service development, many services are technology based. Technology infusion in services have become very important (Zeithaml och Bitner, 2000). If the advantages and usefulness of a technology-based service should be noticed, of the external customers, it is of high significance that the managers and the co-workers realize the advantages, usefulness, problems and the appliance of these services (Parasuraman, 2000). The presentation of the problem in our thesis is; how does the technology readiness of a co-worker at Swedbank relate to individual background factors, actual behavior and attitudes towards new technology? The purpose of our thesis is to describe co-workers at Swedbank technology readiness and possible factors influencing or factors influenced by the technology readiness. In our thesis we have used quantitative research method. The population of our survey is customer-contact employees at Swedbank, separated owned and jointly owned banks, and Swedbank subsidiaries. The technology readiness is very important for employees with customer contact, because these are the ones customers asks for support when the run into problem with the service (Parasuraman, 2000). In our survey we have used the research tool Technology Readiness Index, TRI, developed by Parasuraman. The theories used in the thesis are supposed to give the reader an understanding and an insight of the matter and as a helpful tool of analysis. The foundation of our work derives from Service Development, Internal Marketing, Product Life Cycle, Diffusion of Innovation, and discharge into Technology Readiness. In our results we have found that the examined population has a higher mean of TRI than other studies made. Several factors are influencing a person’s technology readiness. Factors such as age, education, and the use of technology-based services affect a person’s technology readiness. On the basis from our result we have arranged the respondents in different groups. Between these groups there are significant divergence regarding their actual behavior towards technology and their attitudes to new technology. With these results, we can state that the TR value of the co-workers correlated with their propensity to embrace new technology.