Konradgruppen var en av de första sammanslutningarna som insåg vikten av att ett företag, via den externa årsredovisningen, visade upp sin osynliga tillgång det intellektuella kapitalet. Genom sin skrift, ”Den osynliga balansräkningen” som kom ut i slutet av 1980-talet, uttryckte de sina tankegångar angående intellektuellt kapital. Skandia och Leif Edvinsson utvecklade i början på 1990-talet en extern redovisningsmodell för intellektuellt kapital, som fick namnet Skandia Navigatorn. Efter Skandias introduktion av Navigatorn började allt fler företag visa intresse för denna typ av redovisning. Teoretikernas definitioner och tankesätt är många och både likheter och olikheter kan urskiljas. Alla är dock ense om att det är viktigt för tjänste- och kunskapsföretag att visa upp sitt intellektuella kapital. Vår undersökning är kvalitativ och handlar om det intellektuella kapitalet och avser att, med utgångspunkt i Skandia Navigatorn, undersöka dels hur och dels varför företagen Celemi, IBS, WM-data och TurnIT, redovisar sitt intellektuella kapital. För att uppnå våra syften har vi analyserat de nämnda företagens årsredovisningar och genomfört intervjuer med Celemi och WM-data. Det finns ingen standard eller norm för den externa redovisningen av intellektuellt kapital, och företagens redovisningsmodeller kan därför skifta i utseende. Redovisningsmodellerna i vår studie har också nyanser och skillnader, men ändå kan vissa likheter urskiljas. De mest utmärkande modellerna är WM-data och TurnIT. WM-data använder mest finansiella nyckeltal och TurnITs är unik i sitt slag, eftersom det är det enda företaget i vår undersökning som använder sig av ett graderingssystem för sina dotterbolag. Både Celemi och WM-data anser att det är viktigt att visa upp sina styrkor, för de externa intressenterna, och gör detta genom årsredovisningen av intellektuellt kapital.

The Konrad-group was one of the first associations which realised that the intangible asset, the intellectual capital, was important to show up in the annual external accounting. They expressed their way of thinking in the book, ”The intangible balance sheet”, in the late 1980’s. Skandia and Leif Edvinsson developed in the early 1990’s an external accountingmodel for the intellectual capital, by name the Skandia Navigator. After the introduction of the Navigator, more companies got interested in this type of accounting. The theorists’ definitions and thoughts are many and you can notice equalities and differences. However, they all agree that it is important for service companies and knowledge companies to show their intellectual capital. Our study is qualitative and concerns the intellectual capital and the purpose is to examine, from the point of view of the Skandia Navigator, partly how and partly why Celemi, IBS, WM-data and TurnIT account their intellectual capital. We have analysed annual external accountings from the companies previously named, and made interviewes with Celemi and WM-data to reach our purposes. There are no standards or rules for the external accounting of intellectual capital and therefore companies can have differences, but yet some equalities can be found. The most characteristic models are WM-data and TurnIT. WM-data uses mostly business ratios and TurnIT is unic because they use a ratingsystem for their subsidiaries. Celemi and WM-data both agree in the matter of the importance to show up skills in the annual external accounting of intellectual capital.