Som en del av ekonomiutbildningen vid Karlstads Universitet ingår att skriva en magisteruppsats. För detta ändamål har vi valt ett ämne med utgångspunkt i området ekonomijournalistik.Mediernas utbud av ekonominyheter har under de senaste decennierna blivit betydligt mer omfattande. Orsaken till detta, anser många, är den allt snabbare omsättningen av pengar i olika finansiella system. Detta har resulterat i en ökning av framför allt företagsekonomiska frågor. Vi ställde oss frågan om det är detta som allmänheten intresserar sig för och efterfrågar av vår ekonomijournalistik. Forskarna har även kommit fram till att ekonomijournalistiken riktar sig till personer med högre utbildning. När så inte är fallet har det visat sig att journalisterna förenklar och lägger tyngdpunkten på personer istället för själva ekonomihändelsen. Frågan är vilka ekonomikunskaper som allmänheten egentligen har. Med ovanstående utgångspunkt är uppsatsens syfte att undersöka allmänhetens ekonomiintresse och ekonomikunskaper och utifrån detta se hur deras medieanvändning ser ut. Därefter vill vi jämföra om allmänhetens intresse och mediernas utbud stämmer överens. För att genomföra vår undersökning har vi gjort en kvantitativ studie. Insamlingen av empiriskt material har skett genom telefonintervjuer med sammanlagt 222 personer. Respondenterna valdes utefter riktnummerområden baserat på befolkningsfördelningen i Sverige. För att ha möjlighet att tolka den insamlade empirin har vi använt oss av en teoretisk referensram, där framförallt tidigare studier inom området och medieanvändning är framträdande. I tolkningen av vårt resultat kom vi fram till att intresset för ekonomi i allmänhet är ganska stort. Framförallt kunde vi skönja ett högt intresse för privat- och konsumentekonomi. När det gäller det område som media rapporterade mest om, företagsekonomi, kunde vi se ett i allmänhet svalt intresse. Vår tolkning blev då att medias största utbud bara intresserar en liten grupp i samhället. De som intresserade sig för företagsekonomi visade sig dock vara en resursstark grupp vilket kan förklara mängden företagsekonomiska inslag. Kunskaperna hos våra respondenter var i genomsnitt relativt höga. Den största gruppen hade rätt på ungefär 6 frågor av 8 möjliga. Ett resultat som bör vara till glädje för alla intressenter. Vår förhoppning var att män och kvinnor skulle uppvisa ett ungefär liknande resultat men det visade sig inte stämma. Männen presterade i genomsnitt ett klart bättre resultat än kvinnorna.