Change search
CiteExportLink to record
Permanent link

Direct link
Cite
Citation style
  • apa
  • harvard1
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Other style
More styles
Language
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Other locale
More languages
Output format
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf
Hur Corporate Governance aspekter beaktas - en studie gjord på svenska institutionella placerare
2001 (Swedish)Independent thesis Advanced level (degree of Master (One Year))Student thesis
Abstract [sv]

Undersökningsproblem Rollfördelningen och samspelet mellan styrelse, ägare, företagsledning och revisorer, vars syfte är att främja ekonomisk tillväxt i företaget, har i engelskspråkiga länder samlats under beteckningen corporate governance. I det svenska språket finns inte någon riktigt bra översättning av begreppet men det har kommit att kallas för ägarstyrning. I Sverige uppstod debatten om aktiv ägarstyrning efter turerna kring Volvo-Renault affären 1993, där aktieägarna gick emot företagsledningen. Det svenska och det utländska institutionella ägandet på Stockholms Fondbörs har ökat från en andel på cirka 20 procent till närmare 85 procent under de senaste 25 åren. Trots att det institutionella ägandet har ökat markant har de institutionella placerarnas ägaraktivitet inte ökat i samma utsträckning. Den senare trenden är dock att institutionella ägare blivit alltmer aktiva i sitt ägande, även om ambitionsnivåerna varierar. Följderna av institutionernas eventuella ovilja att deltaga i styrelsearbete leder till en förstärkt maktposition för den verkställande ledningen. I corporate governance perspektiv sätts ägarna nu i centrum på ett starkare sätt än tidigare. Detta får då även konsekvenser för bolagens styrelser. Förenklat kan sägas att bolagens styrelser, som länge spelat en underordnad roll i förhållande till den anställda företagsledningen, under senare år har återupprättats som bolagets högsta ledningsorgan. Ägarna har också kommit att spela en allt viktigare roll i samband med tillsättande av styrelsen och utkrävande av ansvar. Som ett led i problematiseringen och för att få en inblick i vad de institutionella placerarnas policys kring ägarstyrning innefattar och hur de är utformade gjorde vi ett utskick till ett 130-tal institutionella placerare. Det visade sig att i princip inga av de företag som svarade har någon formaliserad policy eller formaliserade regler för hur frågor kring corporate governance bör skötas och beaktas. Detta ledde oss fram till undersökningens förstudie som ämnade att resultera i en sammanställning av befintliga ägarstyrningspolicys och rekommendationer från rapporter inom området. Denna sammanställning skulle i sin tur ligga till grund för vårt vidare arbete. Syfte Undersökningens syfte blev mot bakgrund av det ovan angivna: att belysa hur institutionella placerare beaktar olika aspekter kring corporate governance. Därigenom strävar vi efter ökad förståelse för om och hur de institutionella placerarna tar sitt ägaransvar och är aktiva ägare Metod Denna kvalitativa studie har genomförts på 27 stycken institutionella placerare som har sitt säte i Sverige. Insamlingen av det empirigrundande materialet har gjorts med hjälp av enkäter som har utgjorts av ett antal öppna frågor. Materialet som samlats in genom enkäterna har sedan tolkats med hjälp av den kunskap vi har utvecklat i och från förstudien och referensramen. Slutsatser Av de aspekter vi har belyst i undersökningen anser vi oss kunna utläsa att mycket pekar på att de institutionella investerare som ingått i undersökningen tar sitt ägaransvar och intar en aktiv ägarroll. Exempelvis kan uppges att det framgår av insamlat material att de undersökta företagen erhåller sådan information och håller sådan kontakt med investeringsobjekten och andra storägare som enligt referensramen är erforderlig, behövlig och av vikt. Tilläggas bör att vi kan konstatera att de institutionella placerarna i undersökningen till och med verkar erhålla mer information och har ännu närmare kontakt med investeringsobjekten än vad som förordas i referensramen. Detta utgör i sin tur ytterligare förutsättningar för att god styrning skall kunna utövas, samt att det indikerar på ett aktivt agerande.

Place, publisher, year, edition, pages
2001. , 80 p.
Identifiers
URN: urn:nbn:se:kau:diva-52001Local ID: FEK D-35OAI: oai:DiVA.org:kau-52001DiVA: diva2:1100500
Subject / course
Business Administration
Available from: 2017-05-29 Created: 2017-05-29

Open Access in DiVA

No full text

Search outside of DiVA

GoogleGoogle Scholar

CiteExportLink to record
Permanent link

Direct link
Cite
Citation style
  • apa
  • harvard1
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Other style
More styles
Language
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Other locale
More languages
Output format
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf